Varför i helvitte........... Del 41

Jag åkte buss idag.

Skulle till den värna modern på "hemmet" och önska God Jul med ett fång tulpaner, en panna hemgjord glögg och en tillika burk senap. Jag var alltså ganska "fullastad" skulle man kunna säga.
Bussarna har börjat trafikera Landsvägen igen, det är bara så att SL i nån form av besparingsiver haft godheten att stryka MIN hållplats vilket innebär att jag har en halv fjärdingsväg åt vardera hållet för att komma på busskrället.

Där står jag alltså mellan två hållplatser och funderar åt vilket håll jag ska gå, hur jag än vänder på beslutet så blir jag mer övertygad om att jag iallafall kommer att missa bussen.
Jorå, mycket riktigt, jag går mot trafiken och möter alltså bussf-n så att jag huttrande i Stockholmsvintern får vänta 15 minuter på nästa "släde".

Låg stresströskel skulle nog många kalla det men jag hinner bli irriterad under denna kvart, när man sen kommer ombord så är alla sittplatser upptagna. Ja det verkar vara så nuförtiden att råkar du få tag på en sittplats så innebär det med automatik att sätet bredvid är till för den lyckliga sittandes väska, handskar och mössa. Det finns givetvis platser för äldre, halta och lytta men dessa ockuperas vanligtvis av skolungdomar som hitills inte kommit så långt i inlärandets svåra konst så dom förstår vad en bild på en gubbe med käpp betyder. I mitt tycke hade det varit lämpligare av skolan att lära dessa ynglingar detta innan man lärde dom att tugga tuggummi och oavbrutet prata i mobilen.

Jag får alltså hänga i en stropp och balansera med tulpaner och glögg medan chauffören envisas med att gasa och bromsa för att slå rekordet i Guiness rekordbok vilken busstur som lyckas med att framkalla flest whiplash-skador. Man blir skakad, inte rörd.
Vid en av de efterföljande hållplatserna vill än äldre kvinna komma på med sin rullator, chauffören drar sitt strå till stacken genom att låta bussen "niga" en decimeter. Det är för övrigt den enda form av nigning man får uppleva nuförtiden. Tanten kommer fortfarande inte på, ungdomarna noterar förstrött att tanten har problem men ingen gör en min av att försöka hjälpa den arma kvinnan. Det blir alltså jag som får ta tag i det hela. Lyfta in både kärring och rullator in i bussen, balanserande med glöggflaskan i näven och tulpanerna i käften och få ner tanten i sittande ställning innan bussen rivstartar igen.

Jag är inte halt, inte iögonfallande lytt och lämnar fortfarande käppen hemma varför jag fortsättningsvis nog får finna mig i att bli hängande i stropparna när bussen är halvfull men att de yngre medpassagerarna negligerar en kvinna i nöd oroar mig in i själen. Att det sen är bara bussarna som niger nuförtiden är väl bara ett tecken på hur man ser på oss äldre.
Skäms på oss som är ute bland övriga och ställer till det i ett samhälle där det är en skam att vara +60.

Varför i helvitte........... Del 40

Var tog alla stjärngossar vägen ???

Jag växte upp i en värld av stjärngossar, de var ingen brist på den varan i Västerås under tidigt 50-tal.
Det fanns tillochmed ett gäng farbröder som gick från stadsdel till stadsdel och med myndiga och delvis klara stämmor förkunnade julens budskap. Det var fotsidda vita "särkar" och gummistövlar, en stjärna med en inmonterad ficklampa som lyste upp förortsmörkret och sen fanns det en gubbe med som såg ut att komma från en övernattning i nån kommunal sandlåda. Det var Judas med pungen, och hade man inte hunnit få på sig pyjamsen så kunde det tänka sig att man fick rusa ut och stoppa 50-öre i Judas pung. Men allt det där är ju bara historia och tiderna har förändrats.

Jag träffade en stor del av mina barnbarn i helgen, ja det var den traditionella julklappsöverlämningen som gällde. Vi käkade lussebullar, pepparkakor och drack julmust. Jag fick se en "film" från en förskola där det vimlade av lucior, tomtar, pepparkaksgubbar och pepparkaksgummor.
MEN INTE EN STJÄRNGOSSE SÅ LÅNGT ÖGAT KUNDE NÅ.

När jag var barn så var det EN lucia som gällde, de flickor som inte var blonda, inte hade korkskruvslockar, hade glasögon och/eller tandställning fick hålla tillgodo med att vara tärnor. Vi pojkar fick vara stjärngossar och inget annat. Jo förresten, den minsta killen i klassen fick alltid vara tomte och gå sist i tåget och var man rktigt många i följet kunde man även sträcka sig till att ha TRE pepparkaksgubbar, men det fick aldrig vara fler än TRE. Hur konstigt skulle inte det se ut om det var 14 "gubbar" som stod och sjöng: "Tre gubbar, tre gubbar från pepparkakeland........".

Dock visade det sig att ett av mina äldre barnbarn faktiskt hade varit stjärngosse och i samband med detta fått en tillrättavisning att han skulle bära ljus istället för den gyllene pappstjärnan som ingick i paketet. Hur i helvitte kan det få förekomma en sådan obildning i våra lärosäten att man vill påtvinga en stjärngosse att stå och hålla i ett löjligt litet ljus när det är stjärna som gäller för stjärngossar och inget annat. Vill man ändra på det får man väl döpa om pojkarna till ljus-grabbar, eller varför inte till "vekar".

Och förr hette det Lucia-tåg för att man gick i rad. Idag ska det vara så jämlikt som möjligt varför man helst ska komma in i bredd för att nån inte ska känna sig utanför eller komma sist. Detta har smittat av sig i dagens trottoar-kultur, såväl yngre vuxna som ungdomar envisas med att gå i bredd och det är en fortsättning på rangordningen i gruppen.
Fan tar den grupp som låter någon hamna ett halvt steg efter.
Eller det lucia-tåg där tomten kommer släntrande sist.

Varför i helvitte........... Del 39

Som jag skrev igår, den värna modern bor numera på ett äldreboende som drivs av Attendo i Solna. Hitills har vi inte haft något att klaga på och modern är nöjd med sina nya tillvaro.
Däremot blir man mörkrädd när man läser om alla missförhållanden på liknande inrättningar i närliggande delar av staden, gamla farbröder som fått ligga på en madrass direkt på golvet då det inte finns pengar till att laga den trasiga sängen, åldringar som dött pågrundav brist på vätska och näring och att det brister i tid, kompetens, blöjor och toapapper.
Är det omvårdnad???

Och var gör då äldreminister Maria Larsson (KD) åt det? Jo, hon föreslår att de anställda ska påta sig ansvaret att anmäla dylika missförhållanden.
Kära Maria, det är DITT förbannade ansvar att dylika missförhållanden INTE uppstår och de anställda som har agerat efter din modell har inte kvar sina jobb utan lever förmodligen på nått av de obefintliga bidrag som är det sociala skyddsnätet idag, och tro inte att andra privata vårdföretag står i kö för att anställa dessa "skvallrare". Tro inte att allt kommer att bli bättre för att vårdföretagen kan sparka sina "obekväma/seende" anställda och ersätta dom med mer "lojala/blinda" medarbetare. På ditt fina skrivbord kanske det inte kommer att finnas så många problem men inbilla dig inte att vården kommer att bli bättre.

Jag har faktiskt svårt att finna det undergörande i de privata alternativen, vare sig det gäller omsorg,  skola, sophämtning eller nått annat finurligt. Det är ju till syvende och sist pengarna som avgör, vill man ha en tillfredsällande vård, omsorg och skola så är det hur mycket stat och kommun är villiga att satsa på det. Vi kanske inte har råd att byta blommor i stadens femtioelva rondeller fyra gånger om året och ska kommunpolitikerna ut och titta på hur andra har lyckats så kanske det räcker att man åker till Åbo iställetför till Singapore.

Och sen är det väl dags att verkligen se till att en av de sista kvarlevorna sen Gustav Vasas tid går igraven, Landstingen, denna penningslukande böld som om den skrotades förmodligen skulle medföra att vi förutom en bättre vård och omsorg skulle kunna skäligt betala de undersköterskor och vårdbiträden som driver denna verksamhet idag. Skulle man skifta så de gamla från Koppargården fick flytta in i det vackra och påkostade Landstingens hus inne vid Slussen så skulle dom få uppleva att det fanns stålar att reparera en säng och att det aldrig var slut på skithuspappret. Däremot skulle landstingstjästemännen som flyttade ut till Järfälla få vänja sig med att skita hemma. 

Och tills Maria Larsson, övriga folkvalda, landsting och kommun kommit underfund med vem som ska göra vad kommer jag nogsamt kolla att den värna modern får den vård hon och alla andra så väl behöver.

Varför i helvitte........... Del 38

Jag har bara haft det lite mycke på senaste tiden.
Den värna modern har fått plats på ett äldereboende vilket inneburit att ett otal antal tavlor ska hängas upp på granithårda betongväggar, lampor ska kopplas om från ojordat till jordat och gardiner ska upp med ett av jävulens påfund,
fem-finger-kroken.
Den "gamla" lägenheten ska säljas och röjas ur och vår bortgångne fars visdomsord ringer i öronen:
"-Stackars er när ni ska ta reda på allt det här!".
Utöver det har det varit rekreationsresor till Garda i Italien och nu senast London några dagar med kärleken, broder och svägerska. Mycket trevligt men varför i helvitte ska det serveras pommes, eller chips som man säger därborta, till allt? Det var gränsfall att man slapp de frityrkokta bitarna till morgonyogurten.

Hemma i Sumpan har de neongula gästarbetarna fått den nya järnvägsbron på plats, ett spektakel som utspelade sig en mörk och regnig kväll men som ändå hade lyckats få ut fler medborgare för att titta än vad det brukar vara på den kommunala surströmmingsskivan. Stämningen var uppsluppen och man hälsade och pratade med folk som man knappt kände. Och när den 360 ton tunga pjäsen äntligen var på plats så applåderades och hurrades det. Så kom inte och säg att vi svenskar är tråkiga och inbundna.

Sen till sist en liten fråga.
HUR MYCKET ÄR EN MÄNNISKA VÄRD?
Att det går 41 arbetare på en VD, 20 vårdbiträden på landstingsdirektör och 10 pensionärer på en riksdagsman är inget man lyfter de trötta ögonbryna längre för.
Men tillochmed undertecknad börjar fundera när den delvis statligt ägda banken Nordea förärar sin danske VD en 22 milles-lya på Öfvere Östermalm, till den summan tillkommer ytterligare några millar för att fixa till ett hyfsat kök och fuktspärrat badrum. Lägenheten är på 256 kvm vilket kan jämföras med ytan av den danska ön Fyn (vilket inom parentes är en sammanslagning av orden FYfaN). När det sen i samma andetag framkommer att den duglige dansken även kommer att få 100 millar i näven utan några ytterligare krav den dag han fyller 60 och drar sig tillbaka så är de sura uppstötningarna på plats i Sumpan igen.
Men vi "på golvet" får alltid höra hur viktiga dom är och hur mycket mer dom jobbar dom där direktörerna. Mig veterligen gäller samma dygnsindelning för en bank-vd som för ett vårdbiträde, 24 timmar och inget annat. Vårdbiträdet jobbar 40 timmar i veckan om hon/han lyckats fixa till ett heltidskneg och dra in max 18 papp/månad. Skulle man vara riktigt snäll och räkna med att bank-vd:n jobbar dygnet runt så skulle det innebära att han/hon var värd 54 papp/månad. För det är väl inte så konstigt så att det är finare att "förskingra" medborgarnas surt förvärvade än det är att torka skiten av och skedmata bank-vd:ns senila farsa på nått äldreboende.

Varför i helvitte........... Del 37

Ganna Chyzhevska, 91, skulle idag, om migrationsminister Tobias Billström och hans hejdukar på Migrationsverket fått som dom ville, ha suttit på ett plan "hem" till Ukraina.
Tyvärr var det inte empatin hos de styrande som gjorde så den gamla tanten 5i12 kunde vända nånstans på vägen till Arlanda och få förenas med barn och barnbarn ytterligare dryga fem månader.
Det var Europadomstolen som tyckte det räckte nu och knäppte hela vår invandrarpolitik på näsan.
Pinsamt, mycket pinsamt.

Ännu värre blir det när man läser Aftonbladets intervju med kända Billström. Han refererar till lagar och förordningar och han ser invandrarpolitiken i ett rent ekonomiskt perspektiv. Det finns inte ett uns av empati och förståelse i hans uttalande, han pratar bara om sjukhuskostnader och dyra omkostnader i övrigt när det gäller att ta hand om gamla. Är du frisk, ung och välutbildad är det ganska lätt att få tillstånd att stanna men är du dement, skröplig och blind så åker du tillbaka med vändande flyg.
Undrar just hur Billström äter sina kakor, han petar väl ur russinen och lämnar resten.
Att det behövs smör, socker, mjöl och lite bakpulver för att det ska bli en kaka skiter han fullkomligt i.
Familjerelationer och trygghet är troligen för honom okända ord.

Jag är fullt medveten att vår invandrarpolitik kostar pengar, mycke pengar, och att vi gamla belastar sjukvård och annan eventuell omsorg så mycket så det svider svårt i Rosenbad. Men jag tror det styrande, iallafall under denna mandatperiod, får vänja sig vid att det finns barn och gamla som kräver lite mer resurser. Eller vi kanske ska ta och skicka iväg alla gamla, halta och lytta till Ukraina istället, det är ju så bra där enligt de utredningar man gjort på migrationsverket, flaggan är ju gul/blå och skillnaden på deras rödbetssoppa och vår varma koppen ska man väl kunna överleva.

Det är inte fråga om Sverige är bättre än Ukraina, det gäller rättigheten att få åldras i trygghet bland sina nära och kära. Har vi inte råd att leva upp till det så är det illa ställt, jag tror vi skulle kunna "rädda" en hel del liknande fall bara genom att t.ex. slopa den tvivelaktiga sänkningen av restaurangmomsen. Nog finns det stålar, bara det fanns lite vilja.
Empati är hitills inget man kan få i pillerform, det fick man med mödersmjölken och jag kan bara beklaga att våra styrande ännu en gång så totalt saknat den medkänsla och humanitet som är grunden för ett rättvist och socialt samhälle.

Varför i helvitte........... Del 36

Ja jag vet, ska man vara med i blogg-sfären så ska man med mekanisk precision redovisa nya händelser och tankar.
Men det gäller inte mig, JAG ÄR KONSTNÄR, vilket innebär att jag kräver mycket av vila och kontemplation för att åstadkomma något läsvärt eller göra nyttigt överhuvudettaget.
Jag kan INTE prestera på kommando varför några kvinnor som jag närt beslutat sig för att skaffa en hund istället.
Några gånger har jag "fyllt ut" gnällandet med lite historiska berättelser och jag känner att det kanske är dags för ytterligare en liten händelse ur minnenas skattkammare.

Jag har ingen bil numera, jag har ingen motorcykel längre, jag brukar låna en av tjejens cyklar, den med ett skevt bakhjul, vilket innebär att jag som regel får GÅ hem efter våra sporadiska cykelturer.
Det enda motordrivna jag äger idag är en elvisp (med bara en visp).
Hur har det kunnat bli så när man älskat bilar, motorcyklar, bandvagnar, flygplan, mopeder, utombordare, snöslungor och självgående gräsklippare så länge man minns?

Kan det vara så att det är AB Svensk Bilprovning som ligger bakom detta mitt personliga förfall?
Är de några av de människor som med små sylvassa hammare knackat rost på mina älsklingar så hyllorna med Plastic Padding på Biltema gapade tomma efter varje besök hos "rostdoktorn"?
I min ungdom stod man ut, det var bara fram med skiftnyckeln och fixa det som var fel, det var aldrig fråga om att be nån annan än grannen om hjälp, han fick titta till så att "liket" inte rasat ner över montören när man pallat upp farkosten med tomma målarburkar, mjölkpaket och en vinglig domkraft för att byta ljuddämpare. Men jag bytte upp mig, när man blev så gammal och stel så man inte kunde böja sig för att ta upp en 50-öring så blev det japanskt, dom bara rullade och gick och de få gånger nått obehagligt hände så var det iallafall inget man kunde fixa med skiftnyckel och ståltråd.

Jag hade beställt tid Bilprovningen, givetvis i allra sista stund för att undvika körförbud, jag fick böna och be och lägga till med de bästa smicker jag kunde förmå för att få en tid sista dagen. Att nån annan kund hade blivit förkyld eller brytit benet var alltid min lycka. Ja, lycka förresten, det var inte det det var fråga om när den röda och nytvättade skönheten meddels pling och siffror kallades fram till offeraltaret. Jag har nånstans hört att det är bra att skaffa en god relation med de som har makten varför jag klämkäckt ropade HEJ och slängde nycklarna till mannen med rutig skjorta som skulle slå ihjäl min bil. Han kunde givetvis inte ta "lyra" med nycklarna varför vi startade vår nyfunna relation på ett klart minus.

"-Trampa på bromsen!!" gnällde den rutiga skjortan fram.
Djup suck
"-Bromsljuset fungerar inte!!"
Nu kände jag mig orättvist behandlad och försökte förklara för den rutiga skjortan att istort sett hela bakdelen av bilen lyste när jag bromsade, det var bromsljus i spoiler, i bakruta och fan och hans moster. Det var ljus så ett luciatåg hade blivit avundsjukt.
"-ALLA LAMPOR SKA LYSA!!!!" gnällde rutiga skjortan.
Nya lampkontroller, det var ett litet jävla positionsljus som inte lyste upp tillvaron för den glade gamängen den här gången.
Jag försökte mig på att skoja till det med att jag ändå visste min position här i livet så den lampan var väl inte så nödvändig.
"-ALLA LAMPOR SKA LYSA!!!!!!!" och nu gick det inte att ta fel på vad som gällde och vem som bestämde inne i besiktningslokalen.
Efter genomgång av bilens alla lampor kom slutligen den rutiga skjortan fram till dimljusen, några små varelser längst ner/fram på bilen som förmodligen var ditsatta ifall man skulle besöka Lutzen, men dom lyste så fint så det var inget problem trodde den naive fordonsägaren.
"-DOM HÄR FÅR INTE LYSA!!!!!" sa rutiga skjortan.
"-ALLA LAMPOR SKA LYSA!!!!" skrek jag helt hysteriskt.
Jag blev ombedd av en kollega till rutiga skjortan att gå bort från det hela, ta en kopp kaffe och en pepparkaka ety det lackade mot jul och det sägs att man blir snäll av dylika bakverk. Jag tog kaffe och pepparkaka men jag blev inte snäll, jag var fortfarande försmådd.
När kaffet var slut och den rutiga skjortan illa hade försökt pressa Mitsubishin genom nålsögat var det dags för den stora uppgörelsen. Pappret låg framför mig och skjort-fan hånlog från andra sidan disken.
Han pekade på en punkt...........
"BIL-/RADIOANTENN - OLÄMPLIGT PLACERAD"
Nu orkade jag inte mer, jag tog pappret, skrynklade ihop det framför ögonen på skjortan och lät med hög och inte speciellt fast stämma meddela:
"-DEN HÄR ANTENNEN SATTES DIT AV EN PLIKTTROGEN JAPANSK BILBYGGARE FÖR CIRKA FYRA ÅR SEN. INGEN, JAG SÄGER I-N-G-E-N, HAR SEN DESS HAR HAFT NÅGRA SYNPUNKTER PÅ HUR HÅLET BORRADES OCH VAR ANTENNEN PLACERADES OCH ÄR DET NU SÅ ATT DU INTE FICK DET DU VILL HA I DIN TORFTIGA MATLÅDA IDAG SÅ TYCKER JAG DET ÄR SIMPELT ATT GE DIG PÅ DENNA LILLA JAPAN SOM INTE HAR MÖJLIGHET IDAG ATT FÖRSVARA OCH FÖRKLARA SIN PLACERING AV ANTENNEN."
Det hördes spridda applåder från andra kunder och även kollegor till rutiga skjortan när jag backade ut min röda, sköna "riskokare" ur besiktningslokalen.

Jag blir ytterst sällan upprörd över myndighetspersoner eller dylika som har tagit som sin livsuppgift att sätta sig på och förnedra oss vanliga hyggliga medborgare som inte vill annat än att få vara i fred och att alla lampor ska lysa.
Eller är det kanske precis tvärtemot, att jag hatar och häcklar alla orättvisa och orättvisor och att jag i ren protest kör runt med några trasiga lampor?
Om jag nu hade nån bil.

En Kortis........... Vecka 40

Följande rader och bild var från början tänkta som MMS till de kära där hemma.
Dock blev jag med bred mariginal nedröstad varför "hälsningen" publiceras på detta sätt.

NU NÄR ÄNTLIGEN GARDA VI HITTA
HAR VI BESTÄMT OSS FÖR ATT PARTA PÅ EN .....

Varför i helvitte........... Del 35

I dagens Metro kan man på första sidan läsa att vägglössen i Stockholm med omnejd ökat med 830%.
En besvärande siffra och förmodligen ett otyg för de som drabbas.
Enligt Anticimex som påstår sig vara specialister på området är bakgrunden till ökningen att vi reser mer och får ohyran med oss hem, detta trots alla rigorösa säkerhetskontroller på alla flygplatser och lågprisbolag med utrymmen på sina plan som inte tillåter andra kläder än tajts eller andra heltäckande kroppsstrumpor. Och hur kan Anticimex se sig som experter på ämnet när dom låter det hela explodera och helt tappar kontrollen över situationen.

Nu tänkte jag inte uppehålla mig vid vägglössen utan en annan och betydligt mer svårutrotad typ av ohyra, MÄN SOM SLÅR KVINNOR. Dessa fega kräk som inte har ryggrad nog för att gå upp i ringen mot nån i samma viktklass och inte ens mot samma kön om dom nu promt måste slåss. Fyfan vad simpelt, men så har dom ju också hamnat så långt ner på stegen dom kan komma när dom äntligen blir avslöjade och där får tillbringa några månader tillsammans med pedofiler och annat mer än löst folk.

Det jag nu speciellt tänker på är den kvinnliga vårdare som igår blev ihjälslagen av ett sligt ohyra. Jag blir så upprörd så jag inte hittar ord. Jag betraktar mig som en liberal och förlåtande natur men fan vet om jag inte nått gränsen nu med att vända andra sidan till. Jag får såna destruktiva tankar att man kanske skulle använda en annan straffskala och pröva indian-tricket från serietidningarna Vilda Västern och Prärieserier, indianerna grävde ner den onde vitingen så bara huvve syntes, hällde honung på gubben, gick därifrån och lät myror och björnar skipa rättvisa. Ja, jag blir helt tom och har fanimej inget "bättre" sätt att behandla dessa galningar.
På något sätt känns det som dessa fegisar har ökat i antal likt sina artfränder, vägglössen, men det kan nog bara vara så att dessa brott blivit mer synliga genom att det finns fler vardagshjältar i samhället idag som reagerar och alarmerar i tid.

Min morfar var ett dylikt simpelt exemplar, jag vet inte om gubbf-n hade nått annat för sig än att slå mormor i tid och otid, göra henne gravid, spela kort och dricka pilsner. Jag var fem år då mormor flyttade hem till oss innan det ordnades ett annat boende för henne. Men det dröjde långt upp i tonåren innan jag fick veta vad som verkligen låg bakom. Vad som sen hände morfar har jag inte en aning om och ärligt talat så bryr jag mig inte heller det ringaste. Mormor Maria fick dock sentomsider ett långt och trösterikt liv och det enda som grumlade hennes ålderdom var när hon fick sina nya fina löständer, dom klämde så förbannat så Maria gick i vredesmod ner till Svartån och slängde i hela garnityret.

Ja, vad vi gör med ohyran, stor som liten, har jag väl egentligen inte nån bra lösning på men så långt i min mänskliga utveckling har jag iallafall kommit så att det aldrig skulle falla mig in att blunda för och tveka att anmäla ett av de vidrigaste och simplaste brotten jag känner till.

Varför i helvitte........... Del 34

Detta som skulle bli en skön söndag,
skrota omkring i säckiga mysbrallor,
orakad och oduschad en bra bit in på dan.
Och blev det så ?
Knappast, först hjälpte DN till att få upp humöret genom en "avslöjande artikel" om ett gäng generaldirektörer som inte hade nått att "generala" över längre. Vad händer med ett butiksbiträde om det inte kommer några kunder längre eller med en bilbyggare i Trollhättan om dom inte får några bultar och hjul? Träder staten då in och låter dessa själar leva vidare som ingenting hänt? Nada, där får butikskassörskan sitta med gråten i halsen och tala om för alla nyfikna kunder att butiken ska läggas ner och bilbyggaren får ränna till banken för att på bara knän försöka få uppskov med en lånebetalning för att inte hamna hos fogden.

Fyfan vilket tjyvsamhälle det är, dessa generaldirektörer kan fortsätta sitta och doppa tårna i poolen i Djursholm som om ingenting hänt och det rullar ändå in 70` till 125`papp i månaden tills det dyker upp något annat och "generala" över. Och nån "ansvarig" låter meddela att sådan är praxis och att de faktiskt står till statens förfogande. Men har man för i helvitte sparkat dom ena dagen så ringer man väl inte och erbjuder dom nytt jobb dagen efter. Och detta kom bara några dagar efter "avslöjandet" att det betalas ut miljoner varje månad till "överblivna" kommunalpolitiker, samtidigt som man i samma nyhetsprogram fick veta att det inte finns 100 millar för att ge Sveriges uteliggare tak över huvve.

Jag gick alltså pronto och rakade mig och duschade för att försöka skölja bort den värsta olusten och låta mysbyxorna vänta till en annan mer harmonisk dag. Då kom nästa chock. Vet ni vad som händer om man låter en liten sked-jävel ligga kvar i diskhorn, av misstag råkar skruva fullt skaft på vattensrålen och har turen att dessa två träffas i symbios. Det blir blött, jävligt blött och den nyduschade och nyrakade ser ut som en dränkt katt innan han får hejd på eländet. Hade inte sol-fan lyst upp byggarbetsplatsen utanför hade jag gått och lagt mig igen.

Men jag är en genuin sportfantast, ja, det gäller givetvis att titta på andra som plågar sig och jag har en speciell böjelse för långa ändlösa tävlingar där man kan gå och fika, uträtta sina behov och rätta till sänghalmen utan att man missar alltför mycket. Jag har svårt för 100 meters lopp då jag tillochmed blinkar långsamt och riskerar att missa hela härligheten. Idag var det Cykel-VM som stod på programmet, herrarnas linjelopp över 266 km, det tar sådär 5-6 timmar och förhindrar sådan söndags-synd som fönstertvätt och dammsugning. Nu blev det inte speciellt spännande, de tre svenska cyklisterna höll sig mitt i klungan hela tiden och det mest iögonfallande var en närbild på en fransk cyklist som i 40 km/tim lyckades med konststycket att kissa i en flaska samtidigt som han både styrde och växlade. Kom inte och säg att det finns enochannan man som har simultankapacitet.

Sen var det huvudnyheten, den att vi svenskar har dubblerat användandet av bettskenor på bara fyra år och nån förståsigpåare trodde det kunde bero på ökad stress och oron i omvärlden. Han får tro vad han vill men jag VET att det beror på generaldirektörer, avknoppade kommunalpolitiker och annat löst folk som skor sig på mina och dina surt förvärvade sparpengar, den genuina orättvisa som ger de som har bara mer och de stackare som i stort inget har även i fortsättningen får finna sig i denna situation.
Nääee, fria bettskenor till folket!!!

Imorgon åker jag till Italien med goda vänner för att insupa kultur och nått fint därtappat rött. Huruvida jag kommer att reta mig på något där får vi väl se, det är iallafall inte ändamålet med resan.

Varför i helvitte........... Del 33

Tack Gode Gud, jag är tillbaka i världen.
Under en tid har jag känt mig helt utanför då min lilla dator hade godheten att plötsligt lägga av.
Det blev mörkt och tyst och det ända som hördes var de polska brobyggarnas evinnerliga hamrande på den stora metallkolossen utanför fönstret och den lilla kylfläkten från Clas Ohlson för 299 spänn.

Jag ska på en gång erkänna att jag inte är någon datanörd, men jag har under åratal av handhavande iallafall lärt mig var tangenterna för Ctrl, Alt och Del sitter. Jag betraktar mig alltså inte som helt obildbar även om en del av min nära omgivning inte skulle skriva under på det. Jag har följdaktligen investerat ett inte obetydligt belopp i att om "olyckan kommer" ha nått tryggt att vända mig till. Det har varit högar av antivirusprogram som likt min hostmedicin (som förövrigt står och blänger på mig så fort jag öppnar kyskåpsdörren) tydligen inte fungerar om man har en bit av gallblåsan kvar. Säker surf och fan och hans moster och man får inte glömma bort alla ändlösa uppdateringar som farbror Gates överöser mig med samtidigt som min lilla dator verkar krokna mer och mer. Den verkar lika trött på viktiga uppdateringar som jag är.

Vad gör då en man i nöd när det mesta rämnar runtomkring honom? Jo, man börjar hysteriskt leta efter nått litet papper för att få tag på ett telefonnummer till dom som bara sitter och väntar på att man ska höra av sig med sina problem - SUPPORTEN - dessa välvilliga människor som är dagens livräddare. Nu när häcken äntligen hoppat igång igen slog jag upp ordet i SAOL och där stod det, jag citerar: "Stöd eller hjälp från hjälpcentral". Nu ringde jag min bredbandsleverantör och ingen hjälpmedelscentral men så här efteråt kan man nog konstatera att det hade nog inte spelat nån roll vad jag ringt överhuvudettaget. Möjligtvis hade jag kommit fram betydligt snabbare till kommunens hjälpmedelscentral och kanske fått ett par kryckor vilka hade varit bra att ha när man suttit i en telefon en halv dag och fått ledvärk både härochdär.

Du har plats 82 i kön - Vi jobbar på så snabbt vi kan - Tack för att du väntar, så kommer det lite nervlugnande musik för att man inte ska gå itaket påengång. Så kommer den vänliga rösten tillbaka och låter meddela - Du vet väl att du kan nå oss med ditt problem via mail..blablablabla.....
JAG HAR JU FÖRIHELVITTE INGEN MAIL!!!!
JAG HAR INGEN DATOR SOM FUNGERAR !!!!
VA I HELVITTE TROR NI JAG SITTER HÄR FÖR ???
FÖR ATT FRÅGA VA KLOCKAN ÄR ???
Så är det lite lugnande hissmusik igen och plötsligt är man nummer 81 i kön.
Efter ha tvekat om man skulle våga lämna telefonen några sekunder mellan 75 och 74 för att uträtta de viktigast behoven är man tillbaka i "hissen". Då kommer den vänliga rösten tillbaka igen, - Vi vore tacksamma om du ville ta dig tid efter detta samtal för att svara på några frågor hur du tycker vår support fungerar.
DET TROR JAG INTE ALLS NI VILL VETA !!!!
JAG BEHÖVER ÄTA, SKITA OCH SOVA MIDDAG I NÄMND ORDNING !!!!
Så fortsätter malandet, - Du är nu nummer 69 i kön, tack för att du väntar... Blablablabla....

Och så strax innan solen ska gå ner så är jag först i kön och jag får plötsligt den där känslan som när jag skulle gå på bolaget för första gången, då när man fick köa innan man kom fram spritexpediten och när det var ens tur så hade man glömt bort numret på pavan, att försöka uttala nått franskt därtappat på eskilstunamål var det inte frågan om. Det blev tomt och man fick börja om. Det känndes lite likadant här, all min ilska hade försvunnit och det var ett fromt lamm som sa hej till,
- Lisa, hej vad kan jag hälpa dig med?
Jag framför mitt ärende och får på 15 sekunder reda på att det inte är nått fel på min uppkoppling. Jag rekommendas att göra en nystart på modem och router och om felet inte försvunnit då så är jag välkommen att ställa mig som nummer 82 i kön igen.

Efter att ha ryckt i alla jävla kablar, startat om allt utom Forsmark stod jag fortfarande på ruta ett. Datorn är en hårsmån från att hamna i påsen med elektronikskrot men med den obändiga vilja som alltid varit mitt signum gör jag en total återstart av hela paketet, och se, nu verkar både Gud och farbror Gates vara på min sida ett tag igen. Och supporten, den får nog vara i fortsättningen även om Lisa lät riktigt trevlig.

Varför i helvitte........... Del 32

Nyheten som inte var nån nyhet. Såg man statsministerns flackande blick och svettdropparna på överläppen redan nar det här förslaget kom på tals så förstod man att det inte skulle bli nått. Vi lurar i dom jävlarna det här precis före valet och hoppas dom glömmer det här precis som dom senila stackarna brukar glömma allt annat. Det var taktiken.

Ja, det är givetvis skattesänkningen för pensionärer jag pratar om. Maken till lågoddsare är det sällan man ser. Stackars Hägglund fick på sin lott att driva frågan i Alliansen, lämpligast så, han är ju minst och följdaktligen enklast att köra över. "Det finns inga pengar till sådana här projekt!""Vi har kommit till vägs ende!" säger Hägglund och försöker se deltagande ut. Jodu Hägglund (och Reinfeldt), det finns inga pengar här heller och när det gäller vägs ende så har vi kommit mycket längre än ni.

Ja lite pengar verkar dom ha iallafall, och har man lite pengar i fickan så är det första man gör att gå på restaurang. Eller??? Hurihelvitte kan man vara så naiv så man tror att den planerade sänkningen av momsen på restaurangbesök kommer att tillfalla oss gäster??? Har det nångång i verkligheten hänt att när man gör en dylik punktinsats så sänks priserna och idettafall kommer vi medborgare att trängas på Grand och Operakällaren för att slicka i oss ostron och peta förstrött i nån gratinerad hummer. Morsning, de här stålarna som regeringen så välvilligt ger bort hamnar givetvis i krögarens ficka. Att tro nått annat är bara bullshit.

Och så var det de här med makthavarnas egna förmåner, ja man ska "titta på" den av oss vanliga medborgare så förhatliga inkomstgarantin. Som utröstad riksdagsman (eller kvinna) är du berättigad till 80% av det ordinarie arvodet. Och är du över 50 så behöver du inte lyfta ett finger tills du blir 65. sen fortsätter ju stålarna rulla in, bara från en annan myndighet. Och här sitter våra makthavare och fnissar åt Grekland, ja där får/fick ju alla 80% från 50 år och det förstår man ju att det inte kan gå ihop. Nääee fan jag fyller MITT glas med champagne så får vi se om det blir nått över till pöbeln.

Men VI ska få vår sänkning sen....
2013 kanske eller 2014 kanske........
Hiskligt långt borta för oss pensionärer som står med ena benet i....och tycker det är tveksamt att köpa en ny kalender som sträcker sig över ett heeeelt år. Och sen har vi ju faktiskt fått sänkt skatt, sa Hägglund, 100 spänn mer i plånboken sen 2006, det gör 20 spänn i månaden och det är ju gentilt när man förlorat 25% av sin surt förvärvade reserv på några veckor. Nääe fy faen vad trött man blir.

Helt krasst tror jag det lät så här på Rosenbad när lien togs fram:
"Förfan Göran, vi har ju höjt returpanten på burkar med 100%, det är stålar som ramlar rakt ner i gamlingarnas fickor så kom inte och säg att dom inte fått det bättre!!"
Sen gapskrattar hela följet, sjunger Panta Mera och drar ner till Riche där det serveras en underbar hälleflundra med pepparot och skirat smör till lunch. Och kanske lite vitt eller en pruttare,
"Vi ska väl iallafall inte göra nått mer idag, klockan är ju hundra och börsen har gått ner med 4,78%!?"

Och så skriver DN om samma sak här och här

Varför i helvitte........... Del 31

Nog för att jag brukar hänga upp mig på skitsaker så nu har jag under en tid noterat nånting som verkligen kan betraktas som ett dylikt problem.

Brukar du köpa toapapper?? Eller uträttar du alla dina behov på jobbet eller på den toalett som brukar ligga i anslutning till den gemensamma tvättstugan?? Jag bor ganska högt i huset, alltså alltför långt från tvättstugan, har slutat jobba och är därför somregel hänvisad till det mer privata alternativet. Jag köper alltså mitt eget toapapper och givetvis så gör jag som den prismedvetne (läs snåle) konsument jag är en gedigen produktkontroll innan jag går till köpbeslut men lik förbannat blir jag lurad.

Idag har alla papperstillverkare av rang ett produktalternativ som heter Maxi eller nått liknande. Vi svagsynta konsumenter ska inbillas att vi för en rejäl merkostnad får mer papper på rullen. Men så är det inte, ja det kanske är några meter till men har ni noterat BREDDEN. Idag är ett skithuspapper obetydligt bredare än en gammal traditionell kvittorulle. Jag har noterat det på min "laddstake" på muggen, förrut fick jag på tre rullar på pinnen men nu rymms det nästan fyra. Utan någrasomhelst vetenskapliga undersökningar har bredden minskat med 15-20% och då kallar man "konceptet" för Maxi och höjer priset med 25%. Det enda som blivit maxi är pappcylindern som man rullat upp skithuspappret på.

Vi blir lurade varje dag och senast idag sprang jag på "en mina" igen. Med stigande ålder, klenare syn och darriga fingrar händer det alltsom ofta att man råkar spilla lite välling på de trasor man nödtorftigt försöker skyla kroppen med. Det krävs alltså en hel del mer tvättande men för att komma upp till en full maskin så behövs det en hel del vällingfläckar. Alltså blir en del fläckar ganska gamla innan de kommer under Lavamatens mekaniska påverkan. Därför köpte jag en rosa burk Vanish Oxi Action, jaja, jag skulle aldrig gått på det om det inte stått på burken "50% FREE", jag skulle alltså få en tredjedel extra av undermedlet. Vem kan motstå ett sånt erbjudande?? Inte jag, inte den här gången heller och jag blir inte heller speciellt överraskad när jag skruvar av locket och märker att burken bara är fylld till 2/3-delar. Långnäsa var bara förnamnet.

Men jag orkar inte ringa och klaga på allt som man blir lurad på, min dyrbara tid åtgår till att göra nya spännande upptäckter i närbutikerna i området. Det kanske finns nått ärligt erbjudande nånstans iallafall. Eller ???

Varför i helvitte........... Del 30

För snart 80 år sen gick Thomas Alva Edison i graven,

....... och nu går den traditionella 60-wattaren samma väg.

Bland beslutsfattarna i de ljusa glaspalatsen i Bryssel så var det en enkel sak att besluta, 60-wattaren skulle bort. Och hade dom kunnat så hade man nog även röstat bort 60-åringarna i samma veva men så kom man underfund med att det fanns ett inte försummbart antal 60-åriga pappersvändare i Bryssel som skulle försvinna och ve om man skulle bli färre där.

Det skulle bli så innåtihelvitte bra, vi skulle spara energi och pengarna skulle bara rulla in till hushållen. Och blev det så ??? Har någon fått LÄGRE elräkning när man bytt till energilampor ???
Nada, i motsvarande grad höjer Vattenfall & Co den ena fasta avgiften efter den andra + moms så det eventuella sparandet hamnade i en helt annan börs (som vanligt). Att sen de nya lamporna är så förbannat giftiga så man måste åka speciella återvinningscentraler för att lämna tillbaka dom när de behagat sluta lysa gör ju inte miljövinsten så mycket större precis.

Jag är dock inte så inskränkt så jag inte förstår att VI ALLA måste hjälpa till och minska vårt energiuttag för att spara lite ström till barn och barnbarn men jag har fått ett problem (till).
Jag mäste vakna en halvtimme innan jag ska gå och piss.. flåt kasta mitt vatten för att tända lampan, sen ska jag avvakta till energilampan blinkat färdigt ochiallafall lyser med begränsad kapacitet men ända så pass att man kan våga sig upp utan att slå sig gulåblå på alla hinder till wc-t. Och väl där så är det nya energilampor som ska blinka ett bra tag innan man äntligen får uträtta sina välfortjänta behov.
Men säga vad man vill men dom slocknar jävligt fort och det gör tackochlov även jag efter mina nattliga eskapader.

Heder till Thomas Alva, mannen som fixade en lampa som tändes när man tryckte på knappen. 

Varför i helvitte........... Del 29

Ska man våga sig på en liten fräckis???
Ja, givetvis är det inte jag som står för fiolerna utan det mesta är hämtat från dagens nyhetsskörd.

Helsingsborgs Dagblad slår på stora trumman och presenterar en vetenskapligt underbyggd lista över de sexigaste jobben och överst på listan hamnar både hos kvinnor och män...........

1./ LÄKAREN
Mina erfarenheter tillsammas med läkare har aldrig utmynnat i att jag hamnat i erotiska trångmål. Jag har en alldeles förbannat duktig kvinnlig husläkare på vår vårdcentral men hon skapar inga stormar i underlivet. Sen har vi hon på Karro, hon med de kalla fiskögonen, som tyckte jag var medicinskt fördigbehandlad trots att jag led av en jävla ångest efter den tredje infarkten. Nänä, inge mjölke där heller.

Som 2:a bland männen kommer sjuksköterskan och där kan jag inte göra annat än att hålla med. Fan va mycke vackert det tassar runt bland sängarna på våra sjukhus och gör så man springer upp på toan fast man är både nysydd och har ett släptåg av flaskor och slangar.
Kvinnorna föredrar dock en kock som sängkamrat istället, det är väl karlakarlar som Morberg & Co. som rullar köttbullar i armhålorna som skapat det intresset.

Att lärare hamnar som 3:a hos både män och kvinnor är för mig en gåta, jag som förkovrade mig på 50-talet mins bara Julia, en gammal tant som såg ut som ett russin och stod med ena benet i....och Astrid en stabbig och kortklippt fröken med begynnande skäggväxt. Sen hade vi en gubbe som var reservofficer och promt vägrade och svara på skillnaden mellan biets och människans parningslekar. Näee, inga våta drömmar om lärarskrået.

Givetvis kommer brandmän(4) och poliser(6) ganska högt på tjejernas lista men de saknas helt på grabbarnas. Och de stackars flygvärdinnorna som log så vackert på 70-talet har rammlat ner ordentligt, numera 9:a. Kan det bero på att det är istortsett samma flygvärdinnor nu som då?
Av nån märklig anledning finns Börs-VD med på både den kvinnliga och manliga listan, kan det vara så att vi är så innåtihelvitte dumma så vi tror att de vi vanliga dödliga förlorar på börsen rammlar ner i fickan på nämnd VD. Eller det kanske är så, var skulle annars pengarna ta vägen. Ytterligare ett bevis på att pengar och kärlek går handihand. Det fanns ju varesig hemlösa eller pensionärer med på listan.

När vi iallafall håller oss i de nedre trakterna kan jag inte låta bli och kommentera vad Aftonbladet ståtar med på sin nätupplaga:
Så blir du ett erotiskt geni redan ikväll!!
"Vill hon ha vilda tag i sängen - ge henne det"
Och sex-gurun Ylva Franzen fyller på:
"Sätt på tvättmaskinen och placera henne sittande ovanpå"
Nu trodde jag inte det var tvättmaskinen man skulle sätta på men jag tror ändå jag ska prova det vid något tillfälle, min Lavamat vandrar annars runt i hela badrummet och denna ballast torde göra att resan inte blir alltför yvig. Under tiden kan ju jag faktiskt plocka ur diskmaskinen.

Varför i helvitte........... Del 28

Är du kändis ska du tydligen vara med i allt, sitta i alla jävla morgonsoffor, ha synpunkter på både det ena och det andra och himla med ögonen när den kände programledaren visar en sammanställning vad du åstadkommit på de senaste fem åren.

Tittade du på "Maestro" igårkväll???
Inte jag, jag hade annat för mig och jag sörjer inte så förbannat för det.
SVT:s nya publikfriande satsning bygger vadjagförstår på att låta sex stycken merellermindre kända personer ställa sig framför en symfoniorkester för att dom ska lära sig att vifta itakt.
Herregud så spännande.
Jag gömmer mig bakom kudden bara jag tänker på det.

Jag har egentligen aldrig förstått varför det ska stå nån pingvin framför orkestern överhuvudettaget. Musikerna är välutbildade och kan nog både nötter och takter så dom skulle förmodligen klara det där lika bra på egen hand. Och att det sen är "maestron" som suger i sig det mesta berömmelsen och får den största blomsterkvasten gör det hela ännu mer obegripligt. Men det är ju så det fungerar i samhället iövrigt, körledare som inte sjunger och partledare som glappar i käften utan att säga nått.

Nejfan, man skulle väl tagit i med nått där det var lite mer spänning och action, vad sägs om:
Lejontämjaren - sex kända svenskar lär sig hur man försöker tämja/undkomma ett lejon inne i en bur.
Piloten - sex kända svenskar blir lämnade ensama i varsitt flygplan när de ordinarie piloterna lämnar det hela med fallskärm. Den som kommer ner med minst benbrott vinner.
Backhopparn - sex kända svenskar får kasta sig utför stora backen i Lugnets skidstadion i Falun och försöka landa efter bästa förmåga.

Höll vi på så ett tag skulle förmodligen antalet kända svenskar minska radikalt och det kanske skulle bli lite bättre plats för oss vanliga dödliga att komma upp på scenen och torgföra våra åsikter och konster.
Men fan, då kanske VI blev kändisar och var tvungna att delta i en massa löjligt skit.

Varför i helvitte........... Del 27

I dagens Aftonbladet får man sig till livs att "vårt" kungapar på hemväg efter "semestern" på den franska rivieran var lite sugna på Schweinshaxe mit bratkartoffeln efter att ha levt X antal veckor och på gåslever och ostron.
Tyvärr visade det sig att det tyska värsdshuset Zum Gulden Stern var upptaget för en bröllopsfest varför det svenska kungaparet blev hänvisade till en närliggande pizzeria och krögarparet betraktas numera i hela Tyskland som "Idioterna i Ladenburg".

Betydligt längre ner i nyhetsflödet i samma tidning kan man läsa att det fortfarande inte kommer nån mat och vatten till de svältande barnen på Afrikas horn och att det år risk för att tre av fem barn i de mest utsatta områderna är så undernärda så de ej kommer att överleva.
Jag förstår inte att logistik ska vara så förbannat svårt ibland, vi har sett dessa bilder nu vecka efter vecka och inget verkar hända. Vi får "färsk" frukt och "färska" grönsaker från världens alla hörn på ett par dagar och då frågar sig vän av oordning varför det ska vara så svårt att få ner lite torrskaffning och rent vatten till de mest drabbade områderna.
Jag tror mig veta att dom utsatta på Afrikas horn struntar fullkomligt i om vattnet är smaksatt med havtorn eller kommer från nån källa i Bergslagen.
Och dom skulle förmodligen hoppa jämfota av lycka om dom fick en liten pizza från Tyskland.

Jag kan även lugna eventuella royalister med att det svenska kungaparet efter pizzan i Tyskland fick en riktig god middag på restaurang Babette i Danmark innan det var dags att dra vidare och titta på Vickans mage.
Personligen har jag sett svullna magar så det räcker ett tag nu.

Varför i helvitte........... Del 26

Ja, så var det dags............
Hösten är här och det är blytunga skyar över Sumpan!
Polackerna hammrar frenetiskt i tidochotid på det som ska bli en ny järnvägsbro och för att dom ska bli klara i tid så börjar dom försäkerhetsskull redan 06.30. Tackochlov verkar arbetslaget vara troende katoliker varför iallafall söndagsmorgonen går fri.
Små barn som skriker i trappen när de alltför tidigt har väckts för att få en heldag på dagis.
Ja, det är höst och hyreskasernerna i Lilla Alby har plötsligt blivit befolkade igen.

Ett annat typiskt hösttecken är att det närliggande hunddagiset har öppnat, nu med ännu färre gröna plättar som dom får skita på. Samtidigt kommer alla välkomnande små skyltar upp på de privata gräsmattorna: Inget hundbajs här tack! eller Ej för hundar! eller som den handmålade skylt jag såg igår utanför ett av husen och som iklartext lät meddela VI HATAR HUNDSKIT PÅ VÅRAN GÅRD - HÄR FINNS DET VAKSAMMA ÖGON SOM SER OM NI KOMMER IN HÄR OCH SKITER (jag utgår att det är hundarna dom spanar på). Det kan inte vara lätt att vara hund inne i en tätort, få hålla sig en halvdag i en bur på dagis för att sen skita på befallning på någon avlägsen grönplätt som byggnadskontoret missat.
Imorse mötte jag horden, det var som gnuerna på stäppen i Afrika, jag räknade till 18 hundar av variernade storlek och ras. Här kan jag ha misstagit mig eftersom vi har råttor i området som är större än de minsta hundarna varför jag har kunnat räkna med några sådana i flocken.

Tro nu inte att jag har nått emot hundar, absolut inte, det är bara synd om dom som "bor" i stan. Djur ska få vara på landet och i det innefattar jag såväl tvesjärtar, måsar, getingar och mygg.
Men jag har faktiskt haft en hund, eller rättaresagt "vi" hade en hund. Barnen var små och det var så bra att dom skulle ta ansvar och hjälpa till med skötsel och uppfostran av den lilla vilda krabaten. Husse skulle inte behöva göra nått annat än att betala hundskatten. Linda hette yrvädret och var en gatukorsning mellen schäfer och labrador och hon var såååååå liten och såååååå söt när vi hämtade henne. Intresset avtog dock ganska omående från övriga familjemedlemmar när hon började tugga i sig fotbollsskor och mjukisdjur varför det med viss övertalning kom på min lott att ta hand om såväl morgon- som kvällspromenaden. Jag var ju iallafall uppe så förbannat tidigt, inte för jag tyckte det var kul utan det berodde på att jag hade 15 minuters rask promenad till tåget och ytterligare en timme för att komma till det lugna jobbet. Likadant på kvällen, jag skulle ju iallafall titta på sena sportspegeln varför jag kunde ta även det passet tyckte övriga familjen unisont.

Den här morgonen var som alla andra, Linda kraffsade på dörren innan jag hade hunnit in i duschen, lite filmjölk direkt ur paketet och så iväg. Visst fan, hunden också, snabbt race till närmsta gräsplätt och fånga upp skiten i påsen medan den fortfarande var i luften. In med hunden, låsa, titta på klockan, 14 minuter, här får man nog slå personligt om man ska med tåget. Halvspringer och kommer med sista vagnen med ett nödrop, hittar en ledig plats mellan två halvvakna pendlare från Södertälje. Andas lugnt och fint nu, 45 minuters stilla avkoppling innan nästa språngmarsch. Men icke, för att bättra på andedräkten efter en alltför snabb tandborste kör jag ner handen i jackfickan för att ta en Tulo. Det finns nått mer i fickan, nått i plast som känns lite smetigt och varmt.
HÄR SITTER JAG I ETT FULLT PENDELTÅG, IHOPKLÄMD MELLAN 2 TÄLJETOKAR MED JACKFICKAN FULL MED HUNDSKIT!!!
Är påsen hel? Luktar det? Vad fan gör jag? Kör ner näven försiktigt i fickan igen, jorå, påsen verkar iallafall vara hel men luktar det inte? Beslutar mig för att låtsas som det regnar och låta hundskiten få åka hela vägen till Stockholm Södra.

Jag hoppas ni nu förstår varför jag tycker hundar ska få ha ett fritt liv på landet, inte tvingas att skita på kommando och få springa i skog och på gräs istället för att behöva tassa fram på het sprängsten eller nylagd asfalt.

Varför i helvitte........... Del 25

Jag lider blandannat av en grav form av självplågeri.
Jag utsätter mig själv för sakerochting som jag vet endast retar och irriterar mig.
Ja, eller varför i helvitte envisas jag med att följa Ernst årliga resa när han på 8 timmar (inkluderat ett inte obetydligt antal reklaminslag) förvandlar en ruin till "ett paradis" nånstans djupt inne i skogen.

Ernst är ett av mina onda samveten, det går så innåtihelvitte enkelt och fort när han gör nått.
Och händiga personer som sliter som råttor med både det ena och andra finns det tydligen en uppsjö av när den gode Ernst svingar med trollspöt.
Jag kan tänka mig hur det skulle se ut här, om man fick för sig att sända "Sommar med Göran"? Hur roligt skulle folk tycka det vara att få vänta på att det tar drygt två år för att få upp ett badrumsskåp och när "snickarn" äntligen kom till skott råkade sätta slagborren mitt i en elledning så hjärtat fick en häftig återstart och det blev mörkt i halva Sundbyberg.

Det är väl bara så och erkänna att man absolut inte är var man idag kallar "EN DOER", nej jag är nog mer vad de flesta skulle betrakta som "EN DÖER", det händer inte mycket och ska något göras så finns det förmåga i överskott att skjuta upp det ytterligare en dag. Men jag har idéer så en liten Ernst finns nog där nånstans iallafall, men här finns ingen Pirre som kan renovera 60 kvm. på en kaffekvart och skulle jag gå upp till Hemtex och rota bland gardiner, 2400 kuddar och andra lyxiga inredningsprylar så tror jag att dom vill ha betalt.
Nej fan, här sitter det inte som en smäck, här står det stilla.

Och sen var det alla "fiffiga" små tips Ernst kommer med, spretiga ljuskronor som höjer självrisken på hemförsäkringen till oanade höjder, ljushållare av ståltråd som i bästa fall håller under fotograferingen, förutsatt en kort slutartid, portvin på skithuset och rödlök med uppfriskande gröna groddar i vitrinskåpet. Sen är det handdukar i fönstren och 2400 kuddar till höggerochvänster. Och sen när allt är klart ikläder sig Ernst i heltäckande skyddsutrustning och sprutmålar hela skiten i ljusgrå äggtempra. Och för att göra det riktigt mysigt att tassa barfota i så ringlar vi över med lite honung och olivolja.
DET SITTER SOM EN SMÄCK!!!

Och inget masala-vin har jag hemma och ingen Panna Cotta i kylen så det blir väl att äta lite Sia-gräddglass direkt ur burken innan det är dags att gå och lägga sig och försöka hitta på nått kul att göra med rundstav och armeringsjärn.

Varför i helvitte........... Del 24

Jag tillhör den årskull som fortfarande betalar in 519 SEK per kvartal till Radiotjänst i Kiruna.
Kanske inte för att jag tycker programen är värda summan utan det är väl snarare en försäkran om att slippa stå med brallorna nere om det kommer nån pejlare till Lilla Alby.

Men nu börjar jag överväga om jag verkligen gör rätt som rutinmässigt matar Public Service med en icke föraktlig del av min surt förvärvade pension. Programutbudet blir torftigare och torftigare, repriserna fler och fler och de program som man tidigare tyckt varit värt nånting har försvunnit till den kommersiella delen av etern. Och nu senast så försvann Olympiska spelen allvärldensväg, nu ska man behöva sitta och titta på reklam för nån tub som man behöver om man lider av analklåda, det när man egentligen vill se nån medioker medeldistanslöpare i gultochblått bli utslagen i försöken.

Har du sett "Det goda livet"??? Det har jag, samma avsnitt TRE ( 3 ) gånger under ett dygn och då har jag faktiskt sovit bort några timmar. Jag kan receptet utantill hur man gör muffins med en liten klick lemon-curd inuti. Vill man nu indoktrinera det svenska folket så vore det väl bättre att använda tillfället till nått vettigare än att lära 8 millar svenskar att baka nämnda muffins utan att plocka fram nått recept.

Nääee fan, det var faktiskt bättre förr. Man sa ju att när TV3 och TV4 kom till byn att allt skulle bli såinnåtihelvitte mycket bättre. Konkurrensen skulle göra att programutbudet skulle vässas, man skulle få ett sånt intressant utbud så man skulle gå sönder av vankelmodighet när man skulle välja program.
Idag har jag tillgång till 42 kanaler och det är med möda jag hittar nått som intresserar mig en timme om dagen. Märkligt då jag som barn fann det fantastiskt att titta på testbilden, så jag kan knappast betraktas som speciellt kräsen.

Den underbart ordvrängande kåsören Cello bär väl ansvaret för allt repriserande vi ser idag när han efter 20-års "diktande" inte riktigt orkade med nått nytt och kom på att ge ut en samlingsvolym under namnet:
EN HÖG REPRISER TILL HÖGRE PRISER
Jag läser fortfarande med glädje hans kåserier i repris men jag har tamejfan redan tröttnat på muffins med lemon-curd.

Varför i helvitte........... Del 23

Vårt förhållande till utrikes makter är gott brukas det sägas vid riksdagens öppnande
Mitt förhållande till den polisiära makten är väl så där.....

Det finns inom polisen precis som det gör bland alla andra yrkeskategorier, typ konduktörer och vårdpersonal, några som kommit fel, som inte förstår att man faktiskt är en del av männskligheten utan lever i den villfarelsen att bara för att man har en "uniform" så har man rättigheten att sätta sig på oss övriga medborgare.

Jag har träffat några av denna minoritet och det är några av dessa opåkallade möten med länsman jag tänkte återge.
Det bör väl tilläggas att vid samtliga tillfällen har dessa möten skett när jag åkte motorcykel något som verkar reta ordningsmakten det där lilla extra. Detta trots att jag kört japanskt, burit hjälm, haft täckande och skyddande kläder och helt saknat tatueringar, vilket jag tidigare har berört.

Vid ett tillfälle hade jag förirrat mig upp till Norrtälje, efter att ha dräglat lite över en hoj-parad där de flesta hojjar betingade ett pris som motsvarade en årslön för en vanlig vit arbetare var det dags att dra sig hemåt för att skaka på spargrisen. På utfarten fick jag se i backspegeln hur en polisbil kommer farande med blåljusen påslagna, laglydig som man är fostrad håller jag till höger så mycket jag kan för att underlätta för länsman i hans viktiga utryckning. Döm om min förvåning när polisbilen tvärbromsar framför mig och en välbyggd polisman med solglasögonen på plats närmar sig mig med ena handen på pistolhölstret, flanerande Norrtäljister stannar upp och förväntar sig nog att har ska det bli nått extra. Det blir inga traditionella hälsningsfraser utan konstapeln går rakt på sak med att för mig och andra i stadsdelen vardande låta meddela:
"-ÄR DU MEDVETEN ATT DU ÄR UTE OCH ÅKER UTAN REGISTRERINGSSKYLT!!!"
Jag tittar där bak och kan även jag notera att så är fallet, skylten är borta.
"-Jag måste ha tappat den på vägen nånstans" stammar den uttittade främlingen.
"-TAPPAT??? OCH NÄR HÄNDE DET???"
Jag förklarar att hade jag vetat det så hade jag med största sannolikhet stannat och plockat upp den eftersom den betingar ett inte obetydligt värde.
"-VAD HAR DU FÖR REGISTRERINGSNUMMER???" frågar solglasögonen och fingrar på sin kommunikationsradio för att komma i kontakt med basen.
Nu börjar det bli pinsamt, jag som har svårt att komma ihåg sönernas födelsedagar har inte en blekaste. Jag kan ju inte bara säga att jag tror att det börjar på H. Det är lika bra att klä av sig heltochhållet.
"-Inte en aning" får svaret bli.
Färgen i fejan på polismannen blir ganska röd och han ryter:
"-VET DU VAD DU HETER???"
Jag förklarar att det står nog på körkortet som jag med darrande fingrar lyckats pillra fram ur nån av alla fickor.
Nu startar en lång kommunikation med polis-basen långt ovanför mitt huvud och folk runt omkring börjar så smått skingra sig, det var tydligen ingen efterlyst bankrånare utan bara en gammal farbror som inte hade dragit skruvarna till regskylten ordentligt.
Efter det långa samtalet med, vad jag förmodar, länspolismästaren beviljas jag straffeftergift under förutsättning att jag omgående och så skyndsamt som lagen tillåter tar mig hem och garagerar järnhästen och ej använder denna till en ny reg.skylt finns att kvittera på "posten".

Vid ett annat tillfälle "puttrade" jag lite snällt vid den gamla infarten till Enköping. Var på väg och gratta yngsta sonen som fyllde år och pga kärlek hade flyttat till Västerås. Då skuttar plötsligt en hulk-liknande varelse upp ur diket som med viftande armar får mig att förstå att jag lämpligen bör stanna relativt omgående. Eftersom jag tror mig köra laglydigt får jag stopp på ekipaget gottochväl innan jag får besök på framgaffeln. Den svartklädda hulken tycker tydligen att min framfart är något utöver det vanliga ety man kan skönja såväl fradga i mungiporna som en puls utöver det vanliga på de ytliga blodkärlen på bestens hals. Han trycker upp en laserpistol i synen på mig och skriker:
"-ERKÄNNER DU ELLER VILL DU JÄVLAS!!!"
Jag ber dock få veta vad jag ska erkänna innan jag eventuellt börjar jävlas. Detta lugnar inte polisen ifråga, (jag har nu noterat att det är en representant från polismakten som står framför mig) utan han börjar med spasmiska rörelser peka på displayen på sitt fartvapen samtidigt som man finner sig själv i hans speglande Ray-Ban när man söker ögonkontakt.
"-DU HAR JU KÖRT FÖR FORT. DET ÄR 50 HÄR! DU KÖRDE 67, SE HÄR 67, 67".
Jag förklarar ju att jag levt i tron att det var 70 här och att jag inte sett någon 50-skylt.
"-HÄR TROR VI INTE blablabla......."
Jag förstår att förhandlingsutrymmet är att betrakta som ringa och lägger mig bokstavligen platt på backen och erkänner min grava missgärning. Jag noterar segerleendet och blir hänvisad till hans kollega som står lite längre in i skogen vid den nogsamt dolda polisbilen.
Och här blir verkligheten helt annorlunda.
"-Hej!" klingar det på dalmål.
Där står hon, leende och ser faktiskt lite medlidsam ut. Hon är rågblond och har flätor och hade Zorn-gubben varit här så hade han fan målat av henne på stående fot.
Hulken skriker genom skogen:
"DET VAR 67 OCH GÄRNINGSMANNEN HAR ERKÄNT!!!"
Polisflickan ler lite lätt och skakar på huvudet. Jag får visa mitt körkort och jag får höra att jag ser mycket yngre ut i verkligheten. Hon frågar vart jag är på väg och jag berättar att det är ett väntande födelsekalas. Nu ser hon så där innåtihelvitte deltagande ut igen, lägger huvudet på sned och säger:
"-Hoppas du får riktigt mycket tårta som kanske kan uppväga det jag har att erbjuda."
Hon ler igen och jag får ett inbetalningskort på vad jag minns 1700-1800 SEK.
Och vad gör då en väluppfostrad Antonsson? Jo, han säger TACK, inte till böteslappen utan till polis-kullan som gjorde ett bra "jobb". Att jag sen lipade åt hulken när jag åkte därifrån tror jag inte han såg, jag hade ju visiret nerfällt.

Och varför i helvitte måste man lära alla poliser Origami på polishögskolan, vad jag förstått är det skälet till att dom viker sina små "båtmössor" på de mest konstnärliga och obegripliga sätt.

Varför i helvitte........... Del 22

Man måste ha bilett..........
Hasse Alfredssons gamla farbror blir idag mer än nånsin aktuell.

En av mina eviga trätobröder, Statens Järnvägar, har tydligen lyckats igen.

En grötmyndig konduktör slängde av en 11-årig invandrarflicka på Centralstationen i Kumla igårkväll.
Flickan saknade biljett och såg betydligt äldre ut än vad hon utsa sig vara varför hon nog skulle klara av att gå brandvakt en ljummen sommarnatt i Kumla.

Men flickan hade biljett, den var ju bara med storasyrran på muggen och hade bara den grötmyndige haft lite is i magen och kanske kunnat tänkt sig att avhysa "fripassageraren" vid Laxå istället (vilket inom parentes skulle vara lika kul som Kumla, tro mig, jag har övernattat i Laxå) så hade nog det mesta löst sig på ett mycket trevligare sätt för alla parter.

Här måste jag iallafall ge SJ en liten ros, man hade tydligen EN toalett som fungerade på Göteborgståget och det tillhör tamejfan inte vanligheterna.

Jag vill inte hänga konduktören, det är redan så många som håller på och fixar strypsnaran men jag facineras av att man istortsett varje dag får det bekräftat hur många som har hamnat på fel plats här i livet.
Folk som inte har en aning om att VÅRD verkligen betyder vård, omsorg och empati, folk som inte förstår att SERVICE innefattar omtanke, medkänsla och att göra det där lilla extra i possitiv mening.
Trots alla CV:n, personliga brev, ändlösa anställningsintervjuer och fanochhansmoster så lyckas ett icke föraktligt antal vilseledda hamna och förbli på fel plats innan de eventuellt blir upptäckta av allmänhetens argusögon.
För det är ju jävligt sällan det är nått landsting som kickar en livsfarlig läkare eller nått sånt, och dra in legitimationen verkar vara merellermindre otänkbart.

Idag hade jag tänkt skriva om mitt förhållande till ordningsmakten men en liten rädd invandrarflicka tog över hela min värld och då får gärna hackandet på polismakten vänta.

Varför i helvitte........... Del 21

Jag är ute, helt jävla ute!!!
Och varför???
Jag har inte EN enda tatuering!!!

Under sommaren har jag med skräckblandad förtjusning noterat att varochvarannan, kvinna som man, är merellermindre tatuerade.
Men inte jag, inte en minsta prick, jag har fräknar, leverfläckar och födelsemärken istället. Under min barndom var det bara sjömän och tjyvar som var tatuerade.
Men jag har provat, under 50-talet kunde man köpa tuggummin där det medföljde en liten lapp med ett anelintryck som om man spottade på armen ock tryckte fast pappret i loskan kunde få en att känna sig som en riktig sjörövare, men det gick ju bort när man blev tvingad att bada på fredagen.

Jag har faktiskt varit så nära att jag låst in mig på rummet och "steriliserat" en av morsans stoppnålar med ett brinnande stearinljus, locket på bläckhornet avskruvat och käkarna så hårt ihopknipta så det mesta av överbettet försvann. Men jag vågade inte, det var väl inte så mycket själva smärtan som gällde utan snarare en fasa ifall Monica skulle tycka att det var ett konstigt sätt "att fråga chans" på. Och tyckte hon det så var ju utbudet ytterst begränsat för resten av livet. Så det blev ingen tatuering och förresten ingen Monica heller.

Men idag är det helt andra "konstverk" som gäller, det är inte bara 3-prickar eller "Monica" som pryder de muskulösa och brunbrända kvinno- och manskroppar som man ser på stan utan man blottar sig med eldsprutande drakar, ihopslingrande ormar, prunkande blomsterarrangemang och fanochhansmoster.
Jag har väl i egentligen inga synpunkter på vad man gör med sin kropp
(eller har jag det?).
Vad jag däremot inte förstår är att man blandannat tatuerar armar och ben, för mig verkar det lämpligare att använda strumpor som numera finns i ett otal antal färger och mönster och kan vara nog så dekorativa och även kan ha en viss värmande och/eller stödjande effekt.
Och överkroppen då, när vi här i Norden har så många varma dagar så de kan räknas på händernas fingrar då det är lämpligt att använda annat än heltäckande flis-tröja.
Det är ju som att hänga upp Rörstrands Jultallrikar i förpackningen på väggen.

Jag ska dock erkänna att jag en gång låtit mig imponeras av en tatuering.
Under min ofrivilliga tjänstgöring i det svenska totalförsvaret kom jag i kontakt med en yngling som enligt hörsägen hade varit "på sjön". Han hade iallafall varit dyngrak i Nyhavn och hamnat hos nån lustig tatuerare som medan pojken sov ruset av sig på tatuerarens brits hade kreerat "Kong Frederik och Drottning Ingrid" med spadar på grabbens akterparti. Det hela var så fiffigt uträknat så när "Sailor" gick så såg det som om Frederik och Ingrid skottade in saker där det normalt kommer ut en del annat ifrån.
Vi fick betala en cigg för att se och ta del av konstverket irl och jag tror inte "Sailor" behövde köpa några egna cigaretter under hela tjänstgöringen.

Varför i helvitte........... Del 20

Konsum i Sundbyberg lägger ner, en liten mörk och föga inspirerande butik går
"i graven". Det här som var Sumpans pärla för 35-40 år sen, när Domus-skylten lyste upp centrum och man kunde köpa både herrgårdsost över disk, elektriska brödrostar och kavajkostymer i nått skrynkelfritt plastmaterial.

Tyvärr har konkurrensen slagit ut den numera lilla vinda butiken. Det är sån förbannad nedförsbacke i butiken så vare sig man vill eller inte hamnar man nere vid mjölkkylen på nolltid, sen är det uppför mot kassan, man har fått slita med kundkorgar och Dra-maten och att det till sist gick åt helvitte förstår man. Man kan inte driva en butik på att bara sälja mjölk, resten av butiken var ju bara en hisnande resa utför och en plågsam resa uppför för att hitta och betala mjökpaketen och Bregotten.

Trots att jag borde så har jag på senare tid inte besökt berg-och-dabanan speciellt frekvent, det företag som jag ägnat mitt yrkesversamma liv åt är just det som blandannat driver konsumbutikerna. Men ibland får man faktiskt sätta den personliga ekonomin före ideologin. Och det är ju inte heller första gången man sågar i den gren man sitter på.

Men nu är det alltså dags att plocka ner skylten och precis innan det sker är det givetvis total utförsäljning som gäller. Av en ren tillfällighet gick jag förbi butiken igår och lappar på dörrar och fönster lät meddela att det var 30% på allt i butiken men att det from idag, onsdag alltså, skulle det vara 50%. Det var alltså dags för gubben att med klockan ställd på tidig väckning försöka ta tillbaka lite av den obetalade övertid man åsamkat företaget ifråga. Men tror ni att jag var först, icke, det var köer som till Springsteen-konserten på Stadion, även om det här inte var riktigt samma klientel.

Vid sådana här tillfällen visar människan upp sina riktiga dåliga sidor, när habegäret svämmar över och när man köper saker, inte för att man behöver utan bara för någon annan inte ska få glädjen att lägga rabarber på erbjudandet. Vid sådana här tillfällen står vi i rakt nedstående led från hyenorna och det gäller inte bara sättet, jag tyckte mej se en hel del som även hade andra likheter.

Att jag låter lite bitter kan bero på att jag bara fick med mig bakplåtspapper, passerade tomater, 2 burkar senap och kidneybönor. Men skådespelet var både imponerande och skrämmande.
Och kära Konsum i Sumpan,
R.I.P.

Varför i helvitte........... Del 19

Man ska givetvis skilja på terror och terror men.....
Medan vi vanliga är helt förstummade av händelserna i Oslo och Utöya och försöker finna ro och tröst genom en tyst minut. Vad händer då? Telefonen ringer och en klämkäck röst meddelar att jag är speciellt utvald och att dom bara vill kolla min adress så dom kan skicka ett par gratis-kallingar till mig. Vänligt men bestämt förklarar jag för "rösten" att eftersom jag har släktingar i Södertälje så bär jag inga andra kallingar än Björn Borgs. Nu gällde inte erbjudandet inte det märket varför jag tackar nej och lägger på.

Jag har med åren utarbetat en hel del, i mitt tycke, fiffiga sätt att bli av med dessa ovälkomna samtal:

Om dom frågar om dom ringer olämpligt är det lättaste sättet givietvis ett rungande JAAA, sen är det bara att lägga på. Ett annat alternativ är att ha brandvarnaren till hands och framkalla "falskalarm" samtidigt som man hostande ber dom återkomma eftersom det brinner i lägenheten.

Om dom frågar om man har en minut över är det bara att tala om hur innåtihelvitte gammal man är och att varje minut är dyrbar. Här kan man även omedelbart börja räkna baklänges, 60, 59, 58, 57, 56 osv. Dom brukar lägga på mellan 45 och 40.

Om dom frågar om det är Göran är det bara att ljuga lite och säga att han är borta i 18 månader på ett ställe där fria kallingar och morgontidningar ingår. Ett annat förvirrande svar är att man ska kolla med skatteverket om det verkligen ÄR Göran då körkortet förkommit.

Om dom vill "ge" dig nånting så är det bara att svara att du har ALLT utom en Ferrari och den dag dom har för avsikt att skänka bort Ferrarin till kreti och pleti är dom välkommna att återkomma. Man kan också meddela att man är jurist och är tveksam till erbjudandet med hänsyn till lagen om mutor och bestickningar.

Om dom säger att dom inte vill sälja nått, utan bara... Avbryt och beklaga att dom inte ville sälja något då du just fått ett arv och har några tusingar att sätta sprätt på. Eller, "-Informera min unge man, det gör man när man blivit torr bakom öronen och har skaffat sig så mycket erfarenhet så man har något vettigt att informera om."

Man kan givetvis ha stor nytta av att lära sig nån harang på ett inte alltför vanligt språk, själv brukar jag använda lite estniska: "-Penleiba, Apopiima, Ajalehed ja Naistesukad" vilket lär betyda delikatesslimpa, filmjölk, tidningar och damstrumpor, vilket dock inte så många telefonsäljare förstår. I de ljusaste stunderna har jag även jojjkat och talat "tungomål" med försäljaren ifråga.

Varför i helvitte måste alla telefonförsäljare vara så possitiva och glättiga, skulle dom inte nån gång kunna säga som den försäljare som en gång i tidernas begynnelse kom upp till jobbet och hade ett möte med en av våra inköpschefer, han slängde upp portföljen på bordet, suckade djupt och sa:
"-Ja du Sven, du ska väl inte ha nått idag heller?"
Fan vet om man inte då skulle falla till föga och köpa några kallingar iallafall.

Varför i helvitte........... Del 18

Jag är chockad och djupt berörd av det fasansfulla drama som hundratals norska ungdomar fick uppleva igåreftermiddag. Hela dagen har jag inte fått något gjort och tankarna har hela tiden funnits på Utöya.

Varför, varför i helvitte kan en normalt skolad ung man komma på det vansinniga att försöka sig på att utplåna ett helt politiskt parti bara för man inte tycker som dom och starta förintelsen på ett sommarläger för dess ungdomar ?

Varför, varför i helvitte fanns det ingen i mannens sociala närhet eller samhället i övrigt som kunde notera och varna för de sjuka idéer som grodde i hans merochmer abnorma hjärna ?

Varför, varför i helvitte har de spärrar jag hoppas vi alla föds med blivit färre och lättare och "kliva över" med åren ?

Hatet, den mest primitiva "känslan" vi har med oss i genbanken har också förändrats under åren.
När jag växte upp hatade man på sin höjd nån grönsak, i mitt fall var det gröna ärtor och så är det fortarande. Men det ju nånting mellan ärtan och mig, jag klarar mig utan den och ärtan står och faller inte med mig. Jag ger mig inte på de gröna ärtor som ligger i frysdisken, jag går bara förbi.

Men hatet idag har blivit en okontrollerad samhällsböld, man hatar oliktänkande, folk som inte ser ut som vi, som inte pratar som vi eller som inte håller på Djurgården.
Idag är det inte bara legitimt att ge sig på sina hatobjekt verbalt utan kan man dessutom hoppa på bröstet på dom och sparka dom i huvve så verkar det helt ok i en hel del kretsar.

Här hemma föddes väl politikerhatet på Palmes tid, det var väl hans eminenta intelligens som några på yttersta högerkanten inte tålde. Mig veterligen var det inga som hatade varesig Erlander eller Per-Albin. Alla kanske inte tyckte som dom men man hatade inte.

Jag är ju numera känd som en sur-gubbe, gnäller och har synpunkter på det mesta och flesta, men jag hatar inte.
Därför ska jag nu släcka ner, tv och dator, tända ett ljus och skänka en tanke till alla människor som har det svårt idag, föräldrar som mist sina barn, farmödrar, farfärder, mormödrar och morfäder som mist sina barnbarn, skolkompisar som mist sin bästis  och älskande som mist sin käresta.

Varför i helvitte........... Del 17

Det har väl inte undgått nån vilket rabalder det blivit i Stora Brittanien pågrundav att man isortsett avlyssnat hela samväldet.
Vad är avlyssning förresten ???
Är jag en Murdoch ???
Och kommer jag att ställas inför skranket i KU bara för att jag åkte buss 2x30 minuter idag ???

Ni förstår nog vad jag pratar om, att det gäller det passiva lyssnandet på alla mobilsamtal man får i sig när man hamnar i nån form av påtvingad folksamling, bussen tex. Idag hade jag förmånen att få ta del av två intressanta konversationer som jag istort skulle kunna återge ordagrannt och med alla inblandades förnamn på plats. Hade jag frågat så hade jag nog även kunnat få efternamn och personnummer.

Det första samlaget, förlåt samtalet, var synnerligen intimt och uttömmande. Vad jag förstår var det två yngre kvinnor som jämförde sina eskapader under helgen (och kjolen). Helt oblygt användes det i en halvfull buss ord som jag inte hade en aning om att de fanns innan jag var klar med söndagsskolan. Det diskuterades olika ställningar och saker som gud förbjuder mig att nämna. Tyvärr fick jag inte gotta i mig allt då flicksnärtan hade omaket att gå av bussen en hållplats innan det var dags för mig att sträcka ut tentacklarna. Men jag förstår inte riktigt att man har lust att sitta på en buss och lämna ut de mest personliga detaljerna i ens  
(under)liv. Men man har väl blivit gammal och förstår inte vad som ligger i tiden.

Det andra samtalet var också synnerligen intessant ur etik- och tystnadspliktssynpunkt. Vad jag förstår var medpassageraren i detta fall läkare. Huruvida han var legitimerad vill jag låta vara osagt då det för mig inte är speciellt lämpligt att sitta och diskutera krämpor och provsvar med en patient i mobiltelefon i en fortfarande halvfull buss. Hade jag spetsat öronen lite extra så hade jag nog kunnat få fram ett personnummer men jag la inte ner så där mycket på att "avlyssna" det här samtalet när jag efter ett tag förstod att det handlade om fotsvamp. Men själva sättet alltså, man får inte bli förvånad om man får höra sitt eget namn och sjukjournal i någon okrypterad form när man i framtiden åker buss, tåg eller tunnelbana.

Varför i helvitte har vi saktmodiga och tystlåtna svenskar plötsligt blivit så talföra, vi som tidigare gömde oss bakom morgontidningar och uppfattade någon som sa hej på morgonbussen som gravt onykter. Och vill man nu sprida sitt evangelium till kreti och pleti kan man väl be att få låna den mikrofon som fortfarande hänger i taket framme hos busschaffisen, genomslaget torde bli bättre.
I övrigt kan det tilläggas att läkare är precis som vi vanliga dödliga, hör dom lite svagt vad som sägs i telefonen så tror dom att det hjälper om man skriker själv.

Varför i helvitte........... Del 16

Jorå, det är precis som "Stjärnkraft" så riktigt noterade, DET VAR BÄTTRE FÖRR!!!
Under den senare tiden har jag fått hur många exempel som helst, här kommer några som gjort att dosen av blodtryckssänkande piller tillfälligt har fått fördubblats.

1./ Macken
Jag skulle bara lämna tillbaka en hyrbil och hade tankat upp den för några hundra. Ett litet problem kan det tyckas, ta betalt för soppan och riva ut hyrpappret ur pärmen. Men inte, den som hade kunskapen på macken hur man rev ut papper ur pärmar hade rast och jag ombads vänta "en liten stund". Medan jag väntade så serverades det minst ett tiotal korvar av olika storlekar och smak samt lika många muggar av olika kaffekombinationer. Under min väntan fördrev jag tiden med att okulärt göra en liten sortimentsgenomgång, vad är det för prylar som man kan köpa på en mack. På rent pin-kiv beslöt jag mig fråga om de hade tändstift, fick en halvöppen mun till svar, sen glimma det till i flickans ögon.
"-Du menar väl tändvätska? Den står precis innanför dörren."
Suck!!!

2./ Apoteket
Här skulle jag bara ha en riktig basprodukt, en saltlösning för att badda mina ständigt rinnande ögon med. Letade på hyllorna där de borde ha stått men hittade inget. Det här "Apoteket" ligger insprängd i en garderob i den närmast belägna stormarknaden och jag fick känslan av att personalen var lika ny som apotekskedjan var. Frågade en personal och hon tittade frågande på samma hylla som jag redan gjort. sen gick hon till en annan expedit med glasögon i senilsnöre vilket på något obegripligt sätt höjde status och kunskapsnivån. Mannen ifråga skakade på huvve men sa att man hade motsvarande preparat för näsan. Dock kunde han inte rekommendera detta utan var jag så sugen på denna "lösning" så fick det ske på egen risk. Ja, är man redan halvblind så kanske man ska gå på vad som helst.
Hjälp!!!

3./ Banken
Jag har min bank i närheten, trevlig personal som alltid är tillmötegående och det är väl inte att undra på när man ser vad räntemarginalerna och förlusterna på mitt fondsparandet är. Jag är nog vad man inom bankkretsar kallar "en bra kund". Häromdagen skulle jag dock göra ett litet besök i banken, jag skulle sätta in lite pengar/kontanter på mitt konto. Sånt låter sig ju inte göras via nät-banken utan när det skett tidigare så var det bara att springa ner till bankkontoret med plånboken närmast hjärtat. Men nu var det inte lika enkelt. Vänligt men bestämt så fick jag mig förklarat att man SLUTAT MED KONTANTHANTERING. Jag såg nog ut som jag trodde de drev med mig, men kassören insisterade på att han inte kunde ta emot mina pengar, iallafall om jag ville ha dom på mitt konto. Antingen fick jag åka till Solna som fortfarande var så gammaldags så de hanterade kontanter eller också fick jag besöka en konkurrerande bank på byn och för en oskälig ersättning be dom att föra över stålarna till mitt konto.
Dubbesuck!!!

Det här var bara ett litet skrap på ytan och jag lovar att återkomma med fler "servicar" som blivit sämre eller helt försvunnit för oss medborgare. När jag började mitt liv inom handels- och tjänstesektorn fick jag läsa en bok av nån guru på ämnet, titeln var/är Kunden är kung. Kanske har monarkins ifrågasättande även gett ringar på vattnet inom svensk handel och tjänstesektor.

Erik - den optimala barnvakten.

Jag var dryga 3 år och vi hade flyttat till Skyttegatan. En nybyggd HSB-2.a på knappa 50 kvm, "öppen planlösning", balkong och ett kök med ett riktigt kylskåp med ett pyttelitet frysfack. Fan vilken lyx. Bakom huset låg skogen, ändlös och farlig. det tog år innan en annan feg och överbeskyddad stackare vågade sig ut på några djupare upptäcktsfärder bland lingontuvorna. Morsan var fortfarande hemma för att laga mat, tvätta, städa och konservera grönsaker av alla slag som sedan farsan fick bära ner i källaren där de skulle staplas för att invänta eventuellt krig eller missväxt.

I samma kvarter bodde Erik och Märta, Märta var storasyrra till morsan. Ja hon hade fem storasyrror till så det var ingen brist på släktingar precis. Men mest var det Erik och Märta, de bodde ju så nära och sen hade dom både radiogrammofon och en Ford Anglia. Farsan kallade den ett korvstånd men det var nog mest att han var avundsjuk. Erik var en glad skit, han var en riktig dräpare på historier, ibland kanske inte helt rumsrena men det förstod jag ju inte då. Dock var han så pass rumsren så det passade att utnyttja honom som barnvakt när systrarna skulle ner till Konsumvaruhuset för att shoppa och dricka kaffe.

Och nu var det dags, det var väl nått extrapris på nått riktigt stickigt garn som det skulle bli nya strumpor till junior av som hägrade eller så var det bara att fly undan förortstristessen några timmar. Det var förmaningstal till både mig och Erik, jag skulle sköta mig som det hette på den tiden och Erik fick på inga villkor somna. Så fort dörren hade stängts så sneglade Erik på kökssoffan och Vlt men för att försöka få den lille parveln att inte börja tjuta på en gång klappade han mig på huvve och sa:
"-Nu ska vi fiska, Göran".
In i badrummet, fyllde upp det fina badkaret tillhälften med vatten, knöt fast ett snöre på skaftet på mattpiskaren och i andra ändan av snöret knöts det fast en klädnypa. Jag som hade hoppas på en tur till den grumliga Svartån blev väl lite besviken och påpekade att det inte fanns någon fisk. Erik suckade, gick till köket och hämtade några gravt avlidna strömmingar som nog var menade för stekpannan senare under dagen. Dessa fick ett sista dopp i badkaret och Erik med Vlt under armen lät meddela:
"-Nu finns det fisk, pojk. Nu är det bara att meta."
Strax efteråt hörde jag de första snarkningarna från kökssoffan.

Jag vet inte hur länge jag metade men vad jag minns så hade jag större tålamod då än vad är fallet nu. Det nappade förmodligen inte så bra så jag  "lånade" en av Eriks pipor och gick runt och låtsaspuffade ett tag. Skruvade lite på knapparna på radiogrammofonen, det "gröna ögat" som bytte skepnad när man skruvade på den stora knappen facinerade och snarkningarna från  köket eskalerade. Jag hann "läsa" Vlt innan jag hörde nycklar i låset och systrarna hade shoppat färdigt. Eftersom jag inte visste om jag hade gjort något fel så smet jag in under köksbordet och gömde mig försäkerhetsskull. Erik snarkade fortfarande, något som systrarna noterade så fort de passerat tröskeln. Nu blev det ett herrans liv, Erik väcktes med vilt tvång och frågorna studsade mellan kakel och köksskåp.
"-Ligger du och sover?"
"-Och var är pojken?"
"-Skulle inte DU vara barnvakt?"
"-Och var är pojken?"
"-Varför är det strömming i badkaret?"
"-Och var är pojken?"
Ju mer rösterna höjdes, ju längre kröp jag in under köksbordet. Nu hade Erik kommit på fötter och vad jag förstod var det tveksamt att han skulle få nån stekt strömming till kvällen. Nu tilltog en större undersökning, dörren var ju låst så den lille hade omöjligen rymt ut den vägen. Hur var det med balkongen? Den lille hade väl inte klättrat över balkongräcket, ramlat och slagit ihjäl sig. Kul lek tyckte jag och lät de leta ett tag till. Tillsist blev jag dock kissnödig, kröp fram ur mitt gömställe och i famnen på en inte fullt hysterisk moder konstaterade jag:
"-Erik snarkar!!!"

Varför i helvitte........... Del 15

Tillbaka framför datorn efter några veckors semester med midsommar, bröllop, östkustens dyraste öl i Kalmar och Power Meet i Västerås. Semester frågar väl då vän av ordning??? Som pensionär har man väl ingen semester, man är ju ledig hela tiden. Ingenting kan vara mer fel, man är aldrig ledig. Man är ständigt på "stand-by". Sover i små mikro-sömn-etapper om max 15 minuter, orolig att man ska missa nått eller inte vakna mer överhuvudettaget. Så nog fan behöver vi lite semester allt.

Och var har hänt i den stora och lilla världen då när man varit borta??? Borta från allt vad internet och det globala mediabrus man annars lever i hela tiden. Ja, som jag svarade Annacarin, den enda som tydligen saknat mig under min flykt från verkligheten, jag tillhör den gamla skolan som tycker att det är viktigare att ha med sig rena kalsonger och strumpor på semestern än att släpa runt på en dator eller sitta och försöka att pillra in något inlägg via telefonens mikroskopiska "tangentbord".

Men visst, jag har tittat på nyheterna ibland och på hotellet ingick det gratis tidning så helt borta är man väl inte. Almedlals-vecka med fortsatt skitkastning till höger och vänster, samma ord ur samma munnar i samma natursköna park, det var bara piké iställetför skjorta och slips och något färgglatt linne iställetför knutblus och helveckad terylenekjol. Med tanke på alla tv-repriser vi matas med under sommaren tror jag säkert att man kunde sänt fjolårets Almedalsspektakel i repris, vi var nog inte så många som märkt nån skillnad.

Och att det är tomt i plånböckerna i Grekland, Portugal, Italien och Obamastaterna gör att redaktörerna för ekonominyheterna ser ytterligare ett snäpp nere ut. De här länderna har väl haft semester, det är ju då det brukar bli ebb i kassan. Vad som tilltalar mig är deras lösning på problemet, det är nån annan som får hoppa in och öppna lädret. Jag skulle gärna köpa en fin bil men just nu har jag inte råd, såvida jag inte kan få grannarna att ställa upp och skjuta till det som behövs. Tror dock att de skulle betrakta mig med ännu mera avsky efter ett sånt förslag.

Sen är det ju allt de jävliga som numera händer varje dag som det verkar. Små barn som knivmördas, en gammal farbror som blir nermejad av fyra bilburna men måttligt nyktra ungdomar i en busskur, ytterligare ett bilfyllo som kör ihjäl en 2-åring och nu senast igårkväll, en påverkad jävel som helt oprovocerad sticker kniven i magen på en kille som håller på och spelar fotboll med sina kompisar. Vad fan är vi påväg??? Och nu hörde jag på nyheterna att den anhörig som sitter häktad för att knivmördat 7-åringen ska genomgå en LITEN SINNESUNDERSÖKNING, jojagtackar, dom kan ringa mig så kan jag tala om för dom att där är det fanimej inte många bestick i den lådan.

Och tillrågapåallt, de liberala debatterna, nu senast från nått inskränkt hörn av Almedalen där man sitter och torgför sina åsikter om att legalisera knark, allsköns dopningsmedel och fan och hans moster. Tillåt mig tvivla på att det är rätt väg att gå om vi vill ha ett samhälle där man kan få vara ute utan uppassning av Säpo eller något privat väktaralternativ och där polisen kan koncentrera sig på att lära sig att åka Segway och skjuta vildsinta katter i huvve.

Varför i helvitte........... Del 14

Just nu pågår en minst sagt parodisk rättegång med en ohyggligt tragisk bakgrund. Det var invandrarkillen Abbas som kärade ner sig i en söt flicka och där ömsesidigt tycke uppstod. Abbas skulle presenteras för sina, som han trodde, kommande svärföräldrar men istället för traditionellt varmt välkomnande blev han praktiskt taget levande friterad och stucken med kniv så många gånger så obducenten inte kunde räkna alla hål. Vad jag förstår så fanns/finns det bara tre som kan ha utfört det jävulska dådet, flickans pappa, mamma eller storebror.

Efter en första kaotisk rättegång blev storebror dömd för dådet, morsan och farsan hade väl "bara" tittat på. När en del av straffet "sonats" och dagen för utvisning närmar sig ändrar sig storebror plötsligt och säger att det var farsan och morsan som hällde olja och höll i kniven. Tillbaka till ruta ett. Ny rättegång och nya arvoden till stjärnadvokaterna. Och vad jag förstår så är det här man står idag. Ord står emot ord och en rättsapparat som inte vet vilken fot man ska sätta ner.

Jag påminner mig ett liknande fall, tror det var nere i Västergötland någonstans, två tvivelaktiga homosapiens slog ihäl en gammal farbror med en stekpanna. Rättsstaten visste att det var en av grabbarna som hade haft ihjäl gubben men kunde inte bevisa vem som höll i stekpannan och de froma två pekade på varann och gick följdaktligen ut till friheten utan något som helst straff och fan vet om dom också fick betalt för den tid de satt häktade.

Varför i helvitte ska man dallta så förbannat när det är glasklart vilka som varit med och utfört/sett dådet. Kan man inte komma överens eller minnas i en rättssal så är det väl bara att låsa in hela sällskapet så får dom hur mycket tid dom behöver för att försöka minnas. Svårare än så behöver det inte vara. Givetvis i samma cell så det inte uppstår några kommunikationsproblem och för att någorlunda minimera statens redan svindlande kostnader för "problemet".

Egentligen skulle jag även tagit upp telefonsäljarproblemet och PRO:s matkasseundersökning men det skulle kännas oerhört futtigt efter ovanstående utbrott.

Varför i helvitte........... Del 13

Det har väl inte undkommit nån 08-a att SL planerar höja priserna för den allena saliggörande länstrafiken from september. För Svensson blir det c:a 13% och för oss, "dubbel-pipare", blir det c:a 17%. Har det plötsligt blivit dyrare att frakta pensionärer än vanligt folk? Eller är det bara så att man ytterligare vill dra åt tumskruvarna så vi ska hålla oss inne, inte störa den allmäna ordningen och hålla tillgodo med Linas Matkasse eller Dafgårds läckerheter från hemtjänsten. Att man idag inte premieras genom den såkallade arbetslinjen är ingen nyhet och att politiker ger lite med den ena handen medan de mångfalt tar tillbaka med den andra överraskar föga.

Vad som däremot överraskar är att det "anarkistiska" uppropet Planka.nu tagit ställning i frågan, man drar igång:
Tältläger mot avgiftshöjningar - Campa för chipsen
Det är ju förfan som om absolutister demonstrerade för fri sprit eller KD raktuppochner accepterade homoäktenskap och aborter.
Utan att vara alltför påläst om Planka.nu-rörelsen så tror jag mig veta att det är ett gäng vältränade människor som hoppar över spärrar och andra hinder, bara för att inte betala för resan. Inget alternativ för en annan alltså som med svårighet tar sig över en tröskel. Är det inte så att ju fler som "plankar", desto mer får vi andra betala, kontrollerna och spärrvakterna lär ju inte bli färre. Och ska man iallafall "stjäla" så är det väl snarare något dyrt man är ute efter, skulle jag komma på den befängda tanken att sno rakvatten på Åhléns inte fan skulle det bli AquaVera. Lite magstarkt finner jag det alltså att Planka.nu ordnar tältläger mot de föreslagna avgiftshöjningarna, det hade känts bättre om man använt sina resurser till att köpa en förköpsremsa.

Sen är det väl lika bra att man sopar framför de egna dörren också. Jorå, visst har även Sur-gubben plankat. Vi "hittade" en stege i skogen så man lätt kunde svinga sig över hönsnätet runt Folkets Park i Eskilstuna. När man var smal som en vidja och slingrade sig som en ormmänniska genom vändkorsen på Tunavallen och Snälltorpets motorbana. Men vi blev aldrig så solidariska så vi startade någon motståndsrörelse när biljetten höjdes från 75 öre till 1 krona jämt.

Varför i helvitte........... Del 12

Morgonnyheterna fick mig att sätta mig spikrak upp i sängen. Det där sköna sättet att lätt slumrande vältra sig ur sänghalmen var borta. En del politiker i staden hade kommit fram med det fantastiska förslaget att cyklister kunde få köra mot RÖTT. Perfekt, då behöver ju inte den hårt ansträngda polismakten inte fara runt och lagföra "frigolit-knuttarna" utan de kan återgå till skrivbordet och hamburgerbarerna.

Skälet till att släppa cyklisterna fria skulla vara att det skulle gå fortare i trafiken och en hel del trafikstockningar skulla lösas upp som genom ett trollslag. Vill man att det ska gå fortare i trafiken vore det väl lämpligare att höja hastigheten till 90 i tätbebyggt område, låta traffikljusen ständigt blinka gult eller varför inte plocka bort stolparna heltochhållet. Visst är det ett behjärtansvärt förslag att försöka få stadstraffiken att fungera smidigt men tillåt mig tvivla att anarki är den rätta medicinen. Vill man komma till jobbet i tid kanske den rätta medicinen är att gå upp en kvart tidigare. Då kanske man hinner stanna vid eventuella rödljus.

Politikerna hade även gjort besök i två andra storstäder där anarkin fungerade utmärkt, Amsterdam och Köpenhamn, städer som kan ses som liberala på mer än ett sätt. Man hade intervjuvat cyklister i dessa städer och de tyckte givetvis det fungerade strålande. Vad jag förstod hade man inte pratat med några halta, lytta och synskadade åldriga fotgängare om vad de tyckte. Inte så viktigt kanske för vi hänvisas ju hela tiden till den andra sidan. Men hurihelvitte ska vi kunna komma till den andra sidan om vi inte kan lita på rödljusen. Eller så kommer man till den andra sida snabbt som fan med en framgaffel i skrevet.

När jag var barn...........
så kom polisen till skolan en gång om året och det var inte för att vi tänt på nån kemisal. Nej, de kom för att lära oss lite trafikvett, de kollade att de var lysen som fungerade och vi fick cykla runt kvarteret och räcka ut vänsterkardan vid varje vänstersväng, det stod en konstapel i varje hörn och kontrollerade så att vi skötte oss. Blev vi godkända fick vi titta på Polisens Kasperteater i gympasalen, en vidrig historia där Kasper och ordningsmaktens dockor gick lös på alla bovar med batong så det stod härliga till. Där färgades man..........

När jag blev lite äldre........
"uppfann" jag sinnesförvirringen, något som jag med klent resultat försökt dölja resten av livet. Man cyklade till skolan, det var inte mycket annat att välja på såvida man inte nöjde sig med apostlahästarna. Jag cyklade alltså till plugget istortsett hela året. Kallt eller varmt, snöoväder eller solsken, det spelade ingen roll. Den här dagen var det dock kallt, jag hade kraghandskar och det var det som ställde till det för Antonsson när han skulle hem med psalmboken och Kamratposten i ryggan. På med handskarna och sen var det bara att låsa upp cykeln, men cykelnyckeln var inte där den brukade vara och inte i nån annan ficka heller. Det var ju inte första gången man hade sumpat cykelnycklar under nån brottnings- eller brännbollsmatch så det var bara att sucka och börja bära hem hojen. Efter ett par kilometers kånkande kom Tompa, en klasskompis cyklande, och social som han alltid varit stannade han och frågade:
"-Haru fått punka, Görra?"
"-Nech, jach hach barcha tapchat chychelnyckeln", svarade jag.
"-Du är fan inte klok, du har ju cykelnyckeln i käften", sa Tompa
Jag hade alltså stoppat nyckeln och den där lilla gummibiten i käften när jag skulle sätta på mig de där tuffa kraghandskarna och sen var den "borta". Jag fick muta Tompa med både det ena och det andra för att det inte skulle sprida sig i den innersta kretsen i klassen. Det här var Tompas och min hemlighet ohyggligt länge och det är först på senare år man har fått kuraget att "klä av sig" lite.

Mycket "skit" har jag haft för mig men jag har aldrig cyklat mot rött, och det kan man nog tacka trafikpolisen i Eskilstuna och deras Kasperteater för.

Varför i helvitte........... Del 11

Jag åt skiten...............

Igår gjorde jag det lite enkelt för mig, efter fem älgfärsbiffar kvällen innan och en stundande provtagning tog jag beslutet för en "nyttig" måltid, sallad fick det bli. Är det nån som kan förklara varför det heter "Ost & Skinksallad"? Är det bara för att det är absolut minst av ost och skinka av innehållet i plastburken? Den skulle väl egentligen heta "Sallad med försumbara mängder ost och skinka" eller varförinte "Kan innehålla spår av skinka och ost". men det var en massa annat "godis" istället, det var morotsbitar, några trötta salladsblad, rödlök men framförallt PASTA. Kalla makaroner som simmade runt i en dressing där basen måste ha varit salpetersyra och ättika.

Men det värsta av allt, hela anrättningen var toppad med BÖNGRODDAR, jo ni läste rätt, BÖNGRODDAR. En liten blekgul trasselsudd som inte såg mycket ut för världen och som snabbt försvann i svalget för att underlätta letandet efter osten och skinkan. Att äta sallad är en speciell procedur, det åtgår förmodligen dubbel så mycket energi för att tugga i sig härligheten än vad man får i sig, inte underligt att man känner sig hungrig igen så fort man reser sig från bordet. Men det mesta gick åt, lämnade bara några makaronbitar som fick simma vidare.

På morgonnyheterna fick jag på tyska ta del av att man nu hade funnit källan till EHEC-smittan, det var BÖNGRODDAR, och dom visade en bild på en liten blekgultrasselsudd som såg precis ut som "min". Fanihelvitte, och jag hade ätit skiten. Inte för att det smakade bra utan enbart för att komma åt eventuella "spår" av ost och skinka. Att sätta fingrarna i halsen förstod jag att det inte var någon idé att göra utan det var väl bara att sätta sig och vänta och se om det var tyska böngroddar eller från någon annan ekologisk farm i närheten.

Jag har inte känt några symtom varför någon kontakt ej etablerats med sjuk- och hälsovården. Man vill ju inte röra upp himmel och helvete för en liten blekgul trasselsudd som egentligen skulle ha varit skinka och ost.