Jorå, det är precis som "Stjärnkraft" så riktigt noterade, DET VAR BÄTTRE FÖRR!!!
Under den senare tiden har jag fått hur många exempel som helst, här kommer några som gjort att dosen av blodtryckssänkande piller tillfälligt har fått fördubblats.
1./ Macken
Jag skulle bara lämna tillbaka en hyrbil och hade tankat upp den för några hundra. Ett litet problem kan det tyckas, ta betalt för soppan och riva ut hyrpappret ur pärmen. Men inte, den som hade kunskapen på macken hur man rev ut papper ur pärmar hade rast och jag ombads vänta "en liten stund". Medan jag väntade så serverades det minst ett tiotal korvar av olika storlekar och smak samt lika många muggar av olika kaffekombinationer. Under min väntan fördrev jag tiden med att okulärt göra en liten sortimentsgenomgång, vad är det för prylar som man kan köpa på en mack. På rent pin-kiv beslöt jag mig fråga om de hade tändstift, fick en halvöppen mun till svar, sen glimma det till i flickans ögon.
"-Du menar väl tändvätska? Den står precis innanför dörren."
Suck!!!
2./ Apoteket
Här skulle jag bara ha en riktig basprodukt, en saltlösning för att badda mina ständigt rinnande ögon med. Letade på hyllorna där de borde ha stått men hittade inget. Det här "Apoteket" ligger insprängd i en garderob i den närmast belägna stormarknaden och jag fick känslan av att personalen var lika ny som apotekskedjan var. Frågade en personal och hon tittade frågande på samma hylla som jag redan gjort. sen gick hon till en annan expedit med glasögon i senilsnöre vilket på något obegripligt sätt höjde status och kunskapsnivån. Mannen ifråga skakade på huvve men sa att man hade motsvarande preparat för näsan. Dock kunde han inte rekommendera detta utan var jag så sugen på denna "lösning" så fick det ske på egen risk. Ja, är man redan halvblind så kanske man ska gå på vad som helst.
Hjälp!!!
3./ Banken
Jag har min bank i närheten, trevlig personal som alltid är tillmötegående och det är väl inte att undra på när man ser vad räntemarginalerna och förlusterna på mitt fondsparandet är. Jag är nog vad man inom bankkretsar kallar "en bra kund". Häromdagen skulle jag dock göra ett litet besök i banken, jag skulle sätta in lite pengar/kontanter på mitt konto. Sånt låter sig ju inte göras via nät-banken utan när det skett tidigare så var det bara att springa ner till bankkontoret med plånboken närmast hjärtat. Men nu var det inte lika enkelt. Vänligt men bestämt så fick jag mig förklarat att man SLUTAT MED KONTANTHANTERING. Jag såg nog ut som jag trodde de drev med mig, men kassören insisterade på att han inte kunde ta emot mina pengar, iallafall om jag ville ha dom på mitt konto. Antingen fick jag åka till Solna som fortfarande var så gammaldags så de hanterade kontanter eller också fick jag besöka en konkurrerande bank på byn och för en oskälig ersättning be dom att föra över stålarna till mitt konto.
Dubbesuck!!!
Det här var bara ett litet skrap på ytan och jag lovar att återkomma med fler "servicar" som blivit sämre eller helt försvunnit för oss medborgare. När jag började mitt liv inom handels- och tjänstesektorn fick jag läsa en bok av nån guru på ämnet, titeln var/är Kunden är kung. Kanske har monarkins ifrågasättande även gett ringar på vattnet inom svensk handel och tjänstesektor.
För informationens skull kan jag förtälja att tändstiftssituationen tycks vara lika bedrövlig på mackarna här på ön. En bekant, en rätt tekniskt kunnig sådan, höll för någon vecka sedan på och meckade med sin bångstyriga utombordare. Efter eliminering av diverse allvarliga orsaker till att fanskapet vägrade starta bestämde han sig för att köra den enklaste av lösningar: byte av tändstift. Dock hade klockan hunnit passera 17:00, så de till buds stående möjligheterna att köpa sådana inskränkte sig till stans dygnetruntöppna bensinmackar. Men några tändstift blev det inte. Däremot tror jag han for därifrån med en grillkorv med bröd.
SvaraRaderaNär det gäller saltlösningen är det väl bara ett talande bevis på att det stämmer att servicenivån och kompetensen sjunkit inom branschen efter avregleringen? Regeringen ska ju "titta på saken", om jag inte minns fel från ett av de sporadiska nyhetsinslag jag faktiskt såg helt nyligen. Man får bara hoppas att de, regeringen, har ett hemligt lager av statlig saltlösning att tillgå, så att de lyckas se så klart som möjligt på problemet ...
Och banksektorn ... jaa-a, om den finns det väl mycket att säga? Så pass att jag inte vet var jag ska börja. Någon fiffig ekonomistudent skulle ju tammefan kunna skriva en flera hundra sidor tjock avhandling om saken! Mest förvånande tycks det mig dock att folk i gemen ännu inte begripit att bankerna inte är någonting mer än ännu en form av vinstdrivande företagsverksamhet. Allt, precis allt, är därmed lika förhandlingsbart inom deras fyra väggar som om du är på Elgiganten och prutar på en diskmaskin. Och är man inte nöjd med Elgigantens erbjudande kan man alltid hasta vidare till MediaMarkt ;o)