torsdag 19 april 2012

Varför i helvitte........... Del 46



GLASÖGON-ORM........... det var den första mobbningen jag kom i kontakt med under mina första skolår. Barn med klen syn och glasögon men ofta med ett mer utvecklat intellekt blev måltavlan för oss andra som kunde brottas på skolgården och nicka på fotbollsplanen.
Det fanns inga häftiga bågar, det var Otto-brillor som gällde och ibland hade dom glas som var frostade för att det tydligen skulle hjälpa mot skelning.
Arma barn.

Idag är situationen en annan, iallafall om man som barn har "förmånen" att växa upp i Stockholms län. Här har nitiska landstingspolitiker bestämt att det INTE ska ges några bidrag till synhjälpmedel för barn överhuvudettaget. Detta medan man i ALLA övriga landsting ger iallafall merellermindre generösa med bidrag till de små synsvaga. Hur fan tänker man, om man bryter benet i Jämtland så bjuder dom på gipset men om du cyklar ikull på Djurgården så får du betala gipset själv???   
Jag har i tidigare inlägg starkt ifrågasatt det här med landsting, landshövdingar och fan och hans moster. Bor vi inte i ett och samma land? Ska inte samma regler gälla i Norrbotten som i Skåne?

Själv är jag på väg......jag lever just nu i ett kaos av flyttkartonger, wellpapp, bubbeplast och silkespapper, ja flyttlasset går nästa vecka. Men det är fanimej inte enkelt att flytta och då tänker jag inte direkt på det rent praktiska. Jag var så pass naiv så jag trodde att det bara var att ringa ett par samtal för att få behålla min ögonläkare på S:t Erik och min alldeles förträffliga allmänläkare, men ack vad man bedrog sig. Nänä, nu ska specialisterna i Västmanland först titta på sur-gubben och man får dra sitt livs medicinska historia i flera omgångar igen. Man blir bara så trött!

Landstingen och dess karder av B-politiker och pappervändande tjänstemän är ingenting annt än en kvarleva från Gustav Vasa och hans strategiskt utplacerade fogdar. "Människor" som satte skräck i folk och fä redan då. Näee... gör om skrytbygget "Landstingens hus" vid Slussen till ett äldreboende där gamla som levt ett helt år tillsammans även kan få göra det på ålderns höst, under föruttsättning att dom vill alltså...

Detta blir det sista inlägget från Sur-gubben i Sumpan, lap-toppen ska ner i en flyttkartong och varsamt flyttas en bit in i landet efter Mälaren. Jag vill också passa på och tacka mina trogna (4) läsare som ständigt kommit med synpunkter, förslag och glada tillrop. Samtidigt vill jag tala om att jag inte har för avsikt att sluta klaga på både stora och små orättvisor, jag kommer att vända på varenda sten i gurkstaden och så fort jag fått en fungerande uppkoppling ämnar jag dyka upp i etern igen under alias Vrång i Västerås.

Tack och hej - leverpastej (med gurka)

söndag 1 april 2012

Varför i helvitte........... Del 45













Idag blev jag varse att ett ytterligare tveksamt exemplar av homosapiens fått för sig att ovanstående symbol innebär att här är det helt ok för upp till tre gubbar att trycka in sig i plåtlådan och låta sitt vatten gå.
Dock borde ordningen på pilarna fått dessa ärthjärnor att reagera, först dra upp byxorna, kissa och sen dra ner byxorna.

Jag hade ett efterlängtat besök igår och idag av yngste sonen och två av mina underbara barnbarn. Det har spelats Wii, ätits farfars RIKTIGA köttbullar med RIKTIGT hemlagat potatismos och tittats på Toystory 3. Alltså, det var en jättetrevlig helg ända tills vi kom ner till Sumpans station med fullastad barnvagn och var tvungna att utnyttja den "pissoar" som ska förflytta framförallt rörelsehindrade och barnfamiljer till perrongerna.

Den tillfälligt fungerande hissen var fullkomligt nedpissad från golv till tak och när nån närig kommunalpolitiker tyckte att det var viktigare med ytterligare ett apotek i byn än en fungerande barnvagnsramp så fanns det inga alternativt. Det var bara att pressa in barnbarn och barnvagn i pissoaren. Tackochlov hade de små stövlar på sig och farfar fuktsäkrade seglarskor men när hissjäveln rör sig med en hastighet som får en snigel att känna sig som Usain Bolt blir resan outhärdlig.

Visst har det hänt att jag låtit mitt vatten gå på en del ställen där lagstiftarna tycker det är mindre lämpligt men jag har aldrig, SÄGER ALDRIG varit så full och/eller omdömeslös så jag har pissat i en hiss eller trappuppgång. Varför i helvitte kan inte dessa tveksamma individer ha samma spärrar som vi vanliga. Varför i helvitte kan inte den kreativa delen av världen hitta på en urin-sensor som så fort nån pissar i hissen stängs den av en timme, alla utrymningsvägar blockeras, ut ur en lucka i plåtskrovet kommer det fram en svamp och rengöringsmedel och ljud- och ljussignaler förkunnar för allmänheten att den som pissat i hissen är tillfälligt frihetsberövad i en timme.

onsdag 14 mars 2012

Varför i helvitte........... Del 44


Våren har kommit till Sumpan, men här vaknar man inte till små fåglars sång utan här är det de moderna Don Quijote och Sancho Panza som likt sina historiska föregångare med ett par dåras envishet slåss mot elementen.

Nu, TRE (3) mornar på raken har jag plötsligt rest mig upp ur sänghalmen beroende på att det känns som man delar säng med en Archimedes utombordare. Någon har fått för sig att det går mycket lättare och flytta på det grova grus som ströddes ut för några månader sen med en LÖVBLÅS än med en traditionell piassavakvast. Men jag vet bättre, efter somsagt blivit väckt ur sin törnrosa-sömn tre mornar kan jag konstatera att kvasten vinner med hästlängder. Den yta som två man lyckats göra någotsådär grusfri på tre mornar skulle undertecknad klarat av på mindre än en timme med piassavan.

Lövblåsaren är ett djävulens påfund, det är tveksamt att den ens lämpar sig för att flytta löv ety dessa torra varelser har en egen vilja och ogärna lägger sig till rätta i snålblåsten. Det innebär att "föraren" av ovan nämnda redskap ALDRIG blir färdig med sitt uppdrag och speciellt när man med en dåres envishet envisas att jobba i motvind blir resultatet ännu mer tvivelaktigt. Tar man sen i akt vad maskinen skitar ner och bullrar är det tveksamt om man skapar nån förståelse för minskade CO2-utsläpp och tomgångskörningsförbud.

Nääee som sagt, piassavan är utan tvekan det bästa redskapet för att samla ihop grovt grus och halvtinade hundskitar, den lämnar även den närboende ifred och man får istället nöjet av att vakna av en sprängande blåsa.

Inte alltför långt ifrån piassavan kan man notera att nån petimeter lyckades med konststycket att hitta en orakad armhåla under schlagerfestivalfinalen i lördagskväll. Jag som vuxit upp med tant Tamara Press reagerade inte överhuvudettaget på denna arma armhåla från Ludvika och jag hoppas att man fortsättningsvis koncentrerar sig mer på den musikaliska kvaliteten än om publiken är nyrakad under armarna eller inte.


onsdag 22 februari 2012

Varför i helvitte........... Del 43


Är du en han, en hon eller en hen ???

Jag lärde mig ett nytt ord idag. Låg och strötittade imorse på Kulturpanelen i statstelevisionens morgonprogram. Det ältades om Ranelids deltagande i den hysteriska melodifestivalen, en kulturchef från DN satt och ondgjorde sig att han inte fått nån friplåt till Wienersymfonikernas konsert i Stockholm. Men så hajade jag till, det presenterades ett, för mig, nytt pronomen, HEN.
Jag har aldrig hört talas om det tidigare och har i min lilla inskräkta värld trott att det bara funnits publika bekvämlighetsanrättningar för HAN, med rostfri piss- och snusränna eller för HON med tampongburk och spegel så den lilla näsan kan pudras. Men var kissar HEN ???

När jag gogglade lite på ordet visade det sig att det inte alls var något nytt, redan 1994 hade nån språkforskare suttit på sin kammare och kommit på att ett könsneutralt pronomen kanske vore på sin plats, det fanns förutom HEN även förslag som HIN och HÖN och om de två sista är att betrakta som speciellt könsneutrala vill jag låta vara osagt.

Nu var det alltså kultureliten i morgonsoffan som skulle ha synpunkter på huruvida det fanns ett behov av ett dylikt könsneutralt pronomen. En kvinna från statstelevisionens kulturavdelning var tveksam om hon skulle använda det, DN-mannen hade ingen åsikt, han verkade mest sur för att han inte skulle få gå på en försenad nyårskonsert. Däremot hade den tredje kvinnan i soffan en synnerligen bestämd uppfattning. Hon skrev bland annat barnböcker och hade tagit som sin livsuppgift att undanhålla för barnen i obestämd tid huruvida de var pojkar eller flickor. Dom skulle få leva som HEN tills de blev så kissnödiga så de tvingades att välja bekvämlighetsinrättning.

Att jag är gammal och har mycket traditionella synpunkter på det mesta är väl inget nytt. Jag är gott och väl lika mycket feminist som Göran Persson och rör mig synnerligen obehindrat bland både bögar och flator. Men jag hoppas att tills jag sluter mina ljusblå få kalla mina barnbarn för pojke och flicka, sen när de växer upp så lovar jag att respektera vilken frisyr, färg på håret och väg i livet de väljer.
Och känner dom sig lite osäkra så ska nog farfar peka på vilken toalett som är den lämpligaste. 

Sen är det ju så att när hela kungariket går i väntans tider så har ju frågan blivit ännu mer komplicerad:
Blir det en HON ?
Blir det en HAN ?
eller blir det en HEN ?

tisdag 7 februari 2012

Varför i helvitte........... Del 42

Förlåt, jag har varit på tok för slö de senaste månaderna. Om min vinterdvala berott på allmän lättja eller något annat som pillerna i min dosett inte rår på vet jag faktiskt inte. Visst har det funnits saker att reta sig på både i Sundbyberg och Syrien men det har bara stannat vid en Leif-GW-grymtning eller en illa dold svordom från min sida.

Men idag, idag när vår "landsfader" Reinfeldt, som inom parentes varit lika anonym som undertecknad, tog bladet från mun så hamnade snabbkaffet i vrångstrupen vid morgonnyheterna.
Killen med cocker-spaniel-ögonen hade kommit på att vi kanske skulle jobba 75 för att få en dräglig ålderdom. Vilken ålderdom? Hälften av alla rökare dör innan dom fyllt 75 och räknar man lågt med att det är en mille som ryker så är det bara där 500 000 som aldrig kommer att få uppleva någon ålderdom värd namnet. Vidare skulle vi utbilda oss på nytt för att kunna hoppa in där det passar "det nya arbetspartiet", riskkapitalister och andra utsugare. Det skulle säkert fungera om man suttit halva sitt liv på Blasieholmen, riksdagen eller i nån annan skyddad verksamhet men jag tror knappast att någon lokalvårdare som tömmer byråkraternas papperkorgar klockan 5 varje morgon för att sen ila vidare till nån trappuppgång i miljonprogramet för att kunna överleva skulle få uppleva sina skurknän vid 75-års ålder. Och vad kan vi tillföra, vi som för blott några år sen var så odugliga så våra arbetsgivare knöt knut på sig själva för att hitta smarta lösningar på hur de skulle bli av med oss snabbt nog.

Jag är pensionär och således lite part i målet, jag har ett någorlunda socialt liv och får ibland även ynnesten att prata med lite yngre personer. Idetstorahela är de förstående att man är lite äldre och inte kan stapla ärtburkar på Lidl lika snabbt som de själva gör men jag är tveksam om de skulle uppskatta mig som en medarbetare som vid kafferasten sitter och svammlar om hur duktig Per-Albin var. Därför sökte jag lite information om hur de yngre tycker och tänker om oss åldringar, bloggar är en outsinlig källa till information om vad folk tycker och tänker.

Nedanstående rader har jag lånat från en bloggande kemilärare i Vänersborg, hade förövrigt inte en aning att man hade den typen av exklusiv utbildning i slika orter. Jag tycker inlägget ganska tydligt säger att vår plats är inte i skolan, ej heller butiken utan vi över 65 bör hålla oss till bingolokaler, matlagningskurser, bridgeaftnar eller kyrkkaffe.

Jag synade de båda köerna lite snabbt. Den ena var ca 5 personer i, den andra 3. Jag ställde mig snabbt i den kortaste kön. Jag valde fel! I kön fanns där bara pensionärer. Långsamma sega personer som hålögt stirrade tomt framför sig. Den person som skulle betala hade också någon dispyt med kassapersonalen, säkert om något som den gamle hade rört ihop. Jag suckade och bytte stödjeben. Kön rörde sig obetydligt. Jag tittade bort mot den andra kön. Unga personer där kön rörde sig hur snabbt som helst.
Jag gjorde då det ovanliga att byta kö, men precis framför mig dyker en pernsionär upp!! Var kom hon ifrån? Precis bakom trycker en till pensionär på och krockar med mig med sin enorma kundvagn. Hon har tre varor i den. Jag hann ändå framför henne. Den unga personen som betalar gör det snabbt utan krångel. Pensionären hivar upp fyra varor. Jag tänker för mig själv att detta måste ju gå undan. Fyra varor! Jag ser tom att hon förberett och håller en ovikt 50-lapp i handen. (Hon har säkert hämtat ut den på banken, för hon förstår sig säkert inte på bankkort.) Kassörskan säger att det kostar 62kr, högt och tydligt. Men pensionären som förmodligen är döv skriker: - VA!?! ändå står där på displayen vad det kostar. Hon är säkert blind också.
Eftersom hon har en 50-lapp börjar hon rota runt i den mytomspunna pensionärsportmonnän. Det är en portmonnä med gamla kort och kvitton från 1963. Det tar aldrig slut. Hon verkar leta efter 12kr. Efter mycket om och men säger hon med darrig pensionärsstämma att hon inte har, och hivar upp en 100-lapp istället. (även denna är ovikt från banken). Äntligen är hon klar men står kvar och blockerar för att hon skall få plats med växeln i den enorma portmonnän. Den är ungefär lika stor som min träningsväska.
Jag betalar mina varor under bråkdelen av den tid det tog för tanten att ens säga hej till kassapersonalen.
Efter mig kommer pensionären med kundvagnen. Endast fyra varor. Medan jag packar ned mina varor bredvid den blinda och döva pensionären som stod framför mig börjar kundvagnspensionären gasta om att hon glömt sitt hemköpskort och att det är mycket viktigt att hon får registrerat sina fyra varor. Jag springer därifrån och hoppas aldrig mera uppleva något sådant igen.
Om 34 år står jag säkert där själv. 32 år idag och livrädd för pensionärer.


Min bäste kemilärare, nu blir det nog så att du iställetför 34 år får inrikta dig på att reta dig på oss i 44 år. Och du Reinfeldt, ska du inte följa ditt eget råd och i "livets mitt" börja skola om dig, tänka på nått nytt och kanske ta ett jobb som armerare i bankgropen utanför mitt fönster, det verkar vara ett bra och uppmjukande alternativ när man rör sig som man hade en eldgaffel innanför västen.
Lycka till bägge två.

onsdag 21 december 2011

Varför i helvitte........... Del 41

Jag åkte buss idag.

Skulle till den värna modern på "hemmet" och önska God Jul med ett fång tulpaner, en panna hemgjord glögg och en tillika burk senap. Jag var alltså ganska "fullastad" skulle man kunna säga.
Bussarna har börjat trafikera Landsvägen igen, det är bara så att SL i nån form av besparingsiver haft godheten att stryka MIN hållplats vilket innebär att jag har en halv fjärdingsväg åt vardera hållet för att komma på busskrället.

Där står jag alltså mellan två hållplatser och funderar åt vilket håll jag ska gå, hur jag än vänder på beslutet så blir jag mer övertygad om att jag iallafall kommer att missa bussen.
Jorå, mycket riktigt, jag går mot trafiken och möter alltså bussf-n så att jag huttrande i Stockholmsvintern får vänta 15 minuter på nästa "släde".

Låg stresströskel skulle nog många kalla det men jag hinner bli irriterad under denna kvart, när man sen kommer ombord så är alla sittplatser upptagna. Ja det verkar vara så nuförtiden att råkar du få tag på en sittplats så innebär det med automatik att sätet bredvid är till för den lyckliga sittandes väska, handskar och mössa. Det finns givetvis platser för äldre, halta och lytta men dessa ockuperas vanligtvis av skolungdomar som hitills inte kommit så långt i inlärandets svåra konst så dom förstår vad en bild på en gubbe med käpp betyder. I mitt tycke hade det varit lämpligare av skolan att lära dessa ynglingar detta innan man lärde dom att tugga tuggummi och oavbrutet prata i mobilen.

Jag får alltså hänga i en stropp och balansera med tulpaner och glögg medan chauffören envisas med att gasa och bromsa för att slå rekordet i Guiness rekordbok vilken busstur som lyckas med att framkalla flest whiplash-skador. Man blir skakad, inte rörd.
Vid en av de efterföljande hållplatserna vill än äldre kvinna komma på med sin rullator, chauffören drar sitt strå till stacken genom att låta bussen "niga" en decimeter. Det är för övrigt den enda form av nigning man får uppleva nuförtiden. Tanten kommer fortfarande inte på, ungdomarna noterar förstrött att tanten har problem men ingen gör en min av att försöka hjälpa den arma kvinnan. Det blir alltså jag som får ta tag i det hela. Lyfta in både kärring och rullator in i bussen, balanserande med glöggflaskan i näven och tulpanerna i käften och få ner tanten i sittande ställning innan bussen rivstartar igen.

Jag är inte halt, inte iögonfallande lytt och lämnar fortfarande käppen hemma varför jag fortsättningsvis nog får finna mig i att bli hängande i stropparna när bussen är halvfull men att de yngre medpassagerarna negligerar en kvinna i nöd oroar mig in i själen. Att det sen är bara bussarna som niger nuförtiden är väl bara ett tecken på hur man ser på oss äldre.
Skäms på oss som är ute bland övriga och ställer till det i ett samhälle där det är en skam att vara +60.

tisdag 20 december 2011

Varför i helvitte........... Del 40

Var tog alla stjärngossar vägen ???

Jag växte upp i en värld av stjärngossar, de var ingen brist på den varan i Västerås under tidigt 50-tal.
Det fanns tillochmed ett gäng farbröder som gick från stadsdel till stadsdel och med myndiga och delvis klara stämmor förkunnade julens budskap. Det var fotsidda vita "särkar" och gummistövlar, en stjärna med en inmonterad ficklampa som lyste upp förortsmörkret och sen fanns det en gubbe med som såg ut att komma från en övernattning i nån kommunal sandlåda. Det var Judas med pungen, och hade man inte hunnit få på sig pyjamsen så kunde det tänka sig att man fick rusa ut och stoppa 50-öre i Judas pung. Men allt det där är ju bara historia och tiderna har förändrats.

Jag träffade en stor del av mina barnbarn i helgen, ja det var den traditionella julklappsöverlämningen som gällde. Vi käkade lussebullar, pepparkakor och drack julmust. Jag fick se en "film" från en förskola där det vimlade av lucior, tomtar, pepparkaksgubbar och pepparkaksgummor.
MEN INTE EN STJÄRNGOSSE SÅ LÅNGT ÖGAT KUNDE NÅ.

När jag var barn så var det EN lucia som gällde, de flickor som inte var blonda, inte hade korkskruvslockar, hade glasögon och/eller tandställning fick hålla tillgodo med att vara tärnor. Vi pojkar fick vara stjärngossar och inget annat. Jo förresten, den minsta killen i klassen fick alltid vara tomte och gå sist i tåget och var man rktigt många i följet kunde man även sträcka sig till att ha TRE pepparkaksgubbar, men det fick aldrig vara fler än TRE. Hur konstigt skulle inte det se ut om det var 14 "gubbar" som stod och sjöng: "Tre gubbar, tre gubbar från pepparkakeland........".

Dock visade det sig att ett av mina äldre barnbarn faktiskt hade varit stjärngosse och i samband med detta fått en tillrättavisning att han skulle bära ljus istället för den gyllene pappstjärnan som ingick i paketet. Hur i helvitte kan det få förekomma en sådan obildning i våra lärosäten att man vill påtvinga en stjärngosse att stå och hålla i ett löjligt litet ljus när det är stjärna som gäller för stjärngossar och inget annat. Vill man ändra på det får man väl döpa om pojkarna till ljus-grabbar, eller varför inte till "vekar".

Och förr hette det Lucia-tåg för att man gick i rad. Idag ska det vara så jämlikt som möjligt varför man helst ska komma in i bredd för att nån inte ska känna sig utanför eller komma sist. Detta har smittat av sig i dagens trottoar-kultur, såväl yngre vuxna som ungdomar envisas med att gå i bredd och det är en fortsättning på rangordningen i gruppen.
Fan tar den grupp som låter någon hamna ett halvt steg efter.
Eller det lucia-tåg där tomten kommer släntrande sist.

söndag 6 november 2011

Varför i helvitte........... Del 39

Som jag skrev igår, den värna modern bor numera på ett äldreboende som drivs av Attendo i Solna. Hitills har vi inte haft något att klaga på och modern är nöjd med sina nya tillvaro.
Däremot blir man mörkrädd när man läser om alla missförhållanden på liknande inrättningar i närliggande delar av staden, gamla farbröder som fått ligga på en madrass direkt på golvet då det inte finns pengar till att laga den trasiga sängen, åldringar som dött pågrundav brist på vätska och näring och att det brister i tid, kompetens, blöjor och toapapper.
Är det omvårdnad???

Och var gör då äldreminister Maria Larsson (KD) åt det? Jo, hon föreslår att de anställda ska påta sig ansvaret att anmäla dylika missförhållanden.
Kära Maria, det är DITT förbannade ansvar att dylika missförhållanden INTE uppstår och de anställda som har agerat efter din modell har inte kvar sina jobb utan lever förmodligen på nått av de obefintliga bidrag som är det sociala skyddsnätet idag, och tro inte att andra privata vårdföretag står i kö för att anställa dessa "skvallrare". Tro inte att allt kommer att bli bättre för att vårdföretagen kan sparka sina "obekväma/seende" anställda och ersätta dom med mer "lojala/blinda" medarbetare. På ditt fina skrivbord kanske det inte kommer att finnas så många problem men inbilla dig inte att vården kommer att bli bättre.

Jag har faktiskt svårt att finna det undergörande i de privata alternativen, vare sig det gäller omsorg,  skola, sophämtning eller nått annat finurligt. Det är ju till syvende och sist pengarna som avgör, vill man ha en tillfredsällande vård, omsorg och skola så är det hur mycket stat och kommun är villiga att satsa på det. Vi kanske inte har råd att byta blommor i stadens femtioelva rondeller fyra gånger om året och ska kommunpolitikerna ut och titta på hur andra har lyckats så kanske det räcker att man åker till Åbo iställetför till Singapore.

Och sen är det väl dags att verkligen se till att en av de sista kvarlevorna sen Gustav Vasas tid går igraven, Landstingen, denna penningslukande böld som om den skrotades förmodligen skulle medföra att vi förutom en bättre vård och omsorg skulle kunna skäligt betala de undersköterskor och vårdbiträden som driver denna verksamhet idag. Skulle man skifta så de gamla från Koppargården fick flytta in i det vackra och påkostade Landstingens hus inne vid Slussen så skulle dom få uppleva att det fanns stålar att reparera en säng och att det aldrig var slut på skithuspappret. Däremot skulle landstingstjästemännen som flyttade ut till Järfälla få vänja sig med att skita hemma. 

Och tills Maria Larsson, övriga folkvalda, landsting och kommun kommit underfund med vem som ska göra vad kommer jag nogsamt kolla att den värna modern får den vård hon och alla andra så väl behöver.

fredag 4 november 2011

Varför i helvitte........... Del 38

Jag har bara haft det lite mycke på senaste tiden.
Den värna modern har fått plats på ett äldereboende vilket inneburit att ett otal antal tavlor ska hängas upp på granithårda betongväggar, lampor ska kopplas om från ojordat till jordat och gardiner ska upp med ett av jävulens påfund,
fem-finger-kroken.
Den "gamla" lägenheten ska säljas och röjas ur och vår bortgångne fars visdomsord ringer i öronen:
"-Stackars er när ni ska ta reda på allt det här!".
Utöver det har det varit rekreationsresor till Garda i Italien och nu senast London några dagar med kärleken, broder och svägerska. Mycket trevligt men varför i helvitte ska det serveras pommes, eller chips som man säger därborta, till allt? Det var gränsfall att man slapp de frityrkokta bitarna till morgonyogurten.

Hemma i Sumpan har de neongula gästarbetarna fått den nya järnvägsbron på plats, ett spektakel som utspelade sig en mörk och regnig kväll men som ändå hade lyckats få ut fler medborgare för att titta än vad det brukar vara på den kommunala surströmmingsskivan. Stämningen var uppsluppen och man hälsade och pratade med folk som man knappt kände. Och när den 360 ton tunga pjäsen äntligen var på plats så applåderades och hurrades det. Så kom inte och säg att vi svenskar är tråkiga och inbundna.

Sen till sist en liten fråga.
HUR MYCKET ÄR EN MÄNNISKA VÄRD?
Att det går 41 arbetare på en VD, 20 vårdbiträden på landstingsdirektör och 10 pensionärer på en riksdagsman är inget man lyfter de trötta ögonbryna längre för.
Men tillochmed undertecknad börjar fundera när den delvis statligt ägda banken Nordea förärar sin danske VD en 22 milles-lya på Öfvere Östermalm, till den summan tillkommer ytterligare några millar för att fixa till ett hyfsat kök och fuktspärrat badrum. Lägenheten är på 256 kvm vilket kan jämföras med ytan av den danska ön Fyn (vilket inom parentes är en sammanslagning av orden FYfaN). När det sen i samma andetag framkommer att den duglige dansken även kommer att få 100 millar i näven utan några ytterligare krav den dag han fyller 60 och drar sig tillbaka så är de sura uppstötningarna på plats i Sumpan igen.
Men vi "på golvet" får alltid höra hur viktiga dom är och hur mycket mer dom jobbar dom där direktörerna. Mig veterligen gäller samma dygnsindelning för en bank-vd som för ett vårdbiträde, 24 timmar och inget annat. Vårdbiträdet jobbar 40 timmar i veckan om hon/han lyckats fixa till ett heltidskneg och dra in max 18 papp/månad. Skulle man vara riktigt snäll och räkna med att bank-vd:n jobbar dygnet runt så skulle det innebära att han/hon var värd 54 papp/månad. För det är väl inte så konstigt så att det är finare att "förskingra" medborgarnas surt förvärvade än det är att torka skiten av och skedmata bank-vd:ns senila farsa på nått äldreboende.

tisdag 18 oktober 2011

Varför i helvitte........... Del 37



Ganna Chyzhevska, 91, skulle idag, om migrationsminister Tobias Billström och hans hejdukar på Migrationsverket fått som dom ville, ha suttit på ett plan "hem" till Ukraina.
Tyvärr var det inte empatin hos de styrande som gjorde så den gamla tanten 5i12 kunde vända nånstans på vägen till Arlanda och få förenas med barn och barnbarn ytterligare dryga fem månader.
Det var Europadomstolen som tyckte det räckte nu och knäppte hela vår invandrarpolitik på näsan.
Pinsamt, mycket pinsamt.

Ännu värre blir det när man läser Aftonbladets intervju med kända Billström. Han refererar till lagar och förordningar och han ser invandrarpolitiken i ett rent ekonomiskt perspektiv. Det finns inte ett uns av empati och förståelse i hans uttalande, han pratar bara om sjukhuskostnader och dyra omkostnader i övrigt när det gäller att ta hand om gamla. Är du frisk, ung och välutbildad är det ganska lätt att få tillstånd att stanna men är du dement, skröplig och blind så åker du tillbaka med vändande flyg.
Undrar just hur Billström äter sina kakor, han petar väl ur russinen och lämnar resten.
Att det behövs smör, socker, mjöl och lite bakpulver för att det ska bli en kaka skiter han fullkomligt i.
Familjerelationer och trygghet är troligen för honom okända ord.

Jag är fullt medveten att vår invandrarpolitik kostar pengar, mycke pengar, och att vi gamla belastar sjukvård och annan eventuell omsorg så mycket så det svider svårt i Rosenbad. Men jag tror det styrande, iallafall under denna mandatperiod, får vänja sig vid att det finns barn och gamla som kräver lite mer resurser. Eller vi kanske ska ta och skicka iväg alla gamla, halta och lytta till Ukraina istället, det är ju så bra där enligt de utredningar man gjort på migrationsverket, flaggan är ju gul/blå och skillnaden på deras rödbetssoppa och vår varma koppen ska man väl kunna överleva.

Det är inte fråga om Sverige är bättre än Ukraina, det gäller rättigheten att få åldras i trygghet bland sina nära och kära. Har vi inte råd att leva upp till det så är det illa ställt, jag tror vi skulle kunna "rädda" en hel del liknande fall bara genom att t.ex. slopa den tvivelaktiga sänkningen av restaurangmomsen. Nog finns det stålar, bara det fanns lite vilja.
Empati är hitills inget man kan få i pillerform, det fick man med mödersmjölken och jag kan bara beklaga att våra styrande ännu en gång så totalt saknat den medkänsla och humanitet som är grunden för ett rättvist och socialt samhälle.

söndag 16 oktober 2011

Varför i helvitte........... Del 36

Ja jag vet, ska man vara med i blogg-sfären så ska man med mekanisk precision redovisa nya händelser och tankar.
Men det gäller inte mig, JAG ÄR KONSTNÄR, vilket innebär att jag kräver mycket av vila och kontemplation för att åstadkomma något läsvärt eller göra nyttigt överhuvudettaget.
Jag kan INTE prestera på kommando varför några kvinnor som jag närt beslutat sig för att skaffa en hund istället.
Några gånger har jag "fyllt ut" gnällandet med lite historiska berättelser och jag känner att det kanske är dags för ytterligare en liten händelse ur minnenas skattkammare.

Jag har ingen bil numera, jag har ingen motorcykel längre, jag brukar låna en av tjejens cyklar, den med ett skevt bakhjul, vilket innebär att jag som regel får GÅ hem efter våra sporadiska cykelturer.
Det enda motordrivna jag äger idag är en elvisp (med bara en visp).
Hur har det kunnat bli så när man älskat bilar, motorcyklar, bandvagnar, flygplan, mopeder, utombordare, snöslungor och självgående gräsklippare så länge man minns?

Kan det vara så att det är AB Svensk Bilprovning som ligger bakom detta mitt personliga förfall?
Är de några av de människor som med små sylvassa hammare knackat rost på mina älsklingar så hyllorna med Plastic Padding på Biltema gapade tomma efter varje besök hos "rostdoktorn"?
I min ungdom stod man ut, det var bara fram med skiftnyckeln och fixa det som var fel, det var aldrig fråga om att be nån annan än grannen om hjälp, han fick titta till så att "liket" inte rasat ner över montören när man pallat upp farkosten med tomma målarburkar, mjölkpaket och en vinglig domkraft för att byta ljuddämpare. Men jag bytte upp mig, när man blev så gammal och stel så man inte kunde böja sig för att ta upp en 50-öring så blev det japanskt, dom bara rullade och gick och de få gånger nått obehagligt hände så var det iallafall inget man kunde fixa med skiftnyckel och ståltråd.

Jag hade beställt tid Bilprovningen, givetvis i allra sista stund för att undvika körförbud, jag fick böna och be och lägga till med de bästa smicker jag kunde förmå för att få en tid sista dagen. Att nån annan kund hade blivit förkyld eller brytit benet var alltid min lycka. Ja, lycka förresten, det var inte det det var fråga om när den röda och nytvättade skönheten meddels pling och siffror kallades fram till offeraltaret. Jag har nånstans hört att det är bra att skaffa en god relation med de som har makten varför jag klämkäckt ropade HEJ och slängde nycklarna till mannen med rutig skjorta som skulle slå ihjäl min bil. Han kunde givetvis inte ta "lyra" med nycklarna varför vi startade vår nyfunna relation på ett klart minus.

"-Trampa på bromsen!!" gnällde den rutiga skjortan fram.
Djup suck
"-Bromsljuset fungerar inte!!"
Nu kände jag mig orättvist behandlad och försökte förklara för den rutiga skjortan att istort sett hela bakdelen av bilen lyste när jag bromsade, det var bromsljus i spoiler, i bakruta och fan och hans moster. Det var ljus så ett luciatåg hade blivit avundsjukt.
"-ALLA LAMPOR SKA LYSA!!!!" gnällde rutiga skjortan.
Nya lampkontroller, det var ett litet jävla positionsljus som inte lyste upp tillvaron för den glade gamängen den här gången.
Jag försökte mig på att skoja till det med att jag ändå visste min position här i livet så den lampan var väl inte så nödvändig.
"-ALLA LAMPOR SKA LYSA!!!!!!!" och nu gick det inte att ta fel på vad som gällde och vem som bestämde inne i besiktningslokalen.
Efter genomgång av bilens alla lampor kom slutligen den rutiga skjortan fram till dimljusen, några små varelser längst ner/fram på bilen som förmodligen var ditsatta ifall man skulle besöka Lutzen, men dom lyste så fint så det var inget problem trodde den naive fordonsägaren.
"-DOM HÄR FÅR INTE LYSA!!!!!" sa rutiga skjortan.
"-ALLA LAMPOR SKA LYSA!!!!" skrek jag helt hysteriskt.
Jag blev ombedd av en kollega till rutiga skjortan att gå bort från det hela, ta en kopp kaffe och en pepparkaka ety det lackade mot jul och det sägs att man blir snäll av dylika bakverk. Jag tog kaffe och pepparkaka men jag blev inte snäll, jag var fortfarande försmådd.
När kaffet var slut och den rutiga skjortan illa hade försökt pressa Mitsubishin genom nålsögat var det dags för den stora uppgörelsen. Pappret låg framför mig och skjort-fan hånlog från andra sidan disken.
Han pekade på en punkt...........
"BIL-/RADIOANTENN - OLÄMPLIGT PLACERAD"
Nu orkade jag inte mer, jag tog pappret, skrynklade ihop det framför ögonen på skjortan och lät med hög och inte speciellt fast stämma meddela:
"-DEN HÄR ANTENNEN SATTES DIT AV EN PLIKTTROGEN JAPANSK BILBYGGARE FÖR CIRKA FYRA ÅR SEN. INGEN, JAG SÄGER I-N-G-E-N, HAR SEN DESS HAR HAFT NÅGRA SYNPUNKTER PÅ HUR HÅLET BORRADES OCH VAR ANTENNEN PLACERADES OCH ÄR DET NU SÅ ATT DU INTE FICK DET DU VILL HA I DIN TORFTIGA MATLÅDA IDAG SÅ TYCKER JAG DET ÄR SIMPELT ATT GE DIG PÅ DENNA LILLA JAPAN SOM INTE HAR MÖJLIGHET IDAG ATT FÖRSVARA OCH FÖRKLARA SIN PLACERING AV ANTENNEN."
Det hördes spridda applåder från andra kunder och även kollegor till rutiga skjortan när jag backade ut min röda, sköna "riskokare" ur besiktningslokalen.

Jag blir ytterst sällan upprörd över myndighetspersoner eller dylika som har tagit som sin livsuppgift att sätta sig på och förnedra oss vanliga hyggliga medborgare som inte vill annat än att få vara i fred och att alla lampor ska lysa.
Eller är det kanske precis tvärtemot, att jag hatar och häcklar alla orättvisa och orättvisor och att jag i ren protest kör runt med några trasiga lampor?
Om jag nu hade nån bil.

torsdag 6 oktober 2011

En Kortis........... Vecka 40

Följande rader och bild var från början tänkta som MMS till de kära där hemma.
Dock blev jag med bred mariginal nedröstad varför "hälsningen" publiceras på detta sätt.

NU NÄR ÄNTLIGEN GARDA VI HITTA
HAR VI BESTÄMT OSS FÖR ATT PARTA PÅ EN .....

tisdag 4 oktober 2011

Varför i helvitte........... Del 35

I dagens Metro kan man på första sidan läsa att vägglössen i Stockholm med omnejd ökat med 830%.
En besvärande siffra och förmodligen ett otyg för de som drabbas.
Enligt Anticimex som påstår sig vara specialister på området är bakgrunden till ökningen att vi reser mer och får ohyran med oss hem, detta trots alla rigorösa säkerhetskontroller på alla flygplatser och lågprisbolag med utrymmen på sina plan som inte tillåter andra kläder än tajts eller andra heltäckande kroppsstrumpor. Och hur kan Anticimex se sig som experter på ämnet när dom låter det hela explodera och helt tappar kontrollen över situationen.

Nu tänkte jag inte uppehålla mig vid vägglössen utan en annan och betydligt mer svårutrotad typ av ohyra, MÄN SOM SLÅR KVINNOR. Dessa fega kräk som inte har ryggrad nog för att gå upp i ringen mot nån i samma viktklass och inte ens mot samma kön om dom nu promt måste slåss. Fyfan vad simpelt, men så har dom ju också hamnat så långt ner på stegen dom kan komma när dom äntligen blir avslöjade och där får tillbringa några månader tillsammans med pedofiler och annat mer än löst folk.

Det jag nu speciellt tänker på är den kvinnliga vårdare som igår blev ihjälslagen av ett sligt ohyra. Jag blir så upprörd så jag inte hittar ord. Jag betraktar mig som en liberal och förlåtande natur men fan vet om jag inte nått gränsen nu med att vända andra sidan till. Jag får såna destruktiva tankar att man kanske skulle använda en annan straffskala och pröva indian-tricket från serietidningarna Vilda Västern och Prärieserier, indianerna grävde ner den onde vitingen så bara huvve syntes, hällde honung på gubben, gick därifrån och lät myror och björnar skipa rättvisa. Ja, jag blir helt tom och har fanimej inget "bättre" sätt att behandla dessa galningar.
På något sätt känns det som dessa fegisar har ökat i antal likt sina artfränder, vägglössen, men det kan nog bara vara så att dessa brott blivit mer synliga genom att det finns fler vardagshjältar i samhället idag som reagerar och alarmerar i tid.

Min morfar var ett dylikt simpelt exemplar, jag vet inte om gubbf-n hade nått annat för sig än att slå mormor i tid och otid, göra henne gravid, spela kort och dricka pilsner. Jag var fem år då mormor flyttade hem till oss innan det ordnades ett annat boende för henne. Men det dröjde långt upp i tonåren innan jag fick veta vad som verkligen låg bakom. Vad som sen hände morfar har jag inte en aning om och ärligt talat så bryr jag mig inte heller det ringaste. Mormor Maria fick dock sentomsider ett långt och trösterikt liv och det enda som grumlade hennes ålderdom var när hon fick sina nya fina löständer, dom klämde så förbannat så Maria gick i vredesmod ner till Svartån och slängde i hela garnityret.

Ja, vad vi gör med ohyran, stor som liten, har jag väl egentligen inte nån bra lösning på men så långt i min mänskliga utveckling har jag iallafall kommit så att det aldrig skulle falla mig in att blunda för och tveka att anmäla ett av de vidrigaste och simplaste brotten jag känner till.

söndag 25 september 2011

Varför i helvitte........... Del 34

Detta som skulle bli en skön söndag,
skrota omkring i säckiga mysbrallor,
orakad och oduschad en bra bit in på dan.
Och blev det så ?
Knappast, först hjälpte DN till att få upp humöret genom en "avslöjande artikel" om ett gäng generaldirektörer som inte hade nått att "generala" över längre. Vad händer med ett butiksbiträde om det inte kommer några kunder längre eller med en bilbyggare i Trollhättan om dom inte får några bultar och hjul? Träder staten då in och låter dessa själar leva vidare som ingenting hänt? Nada, där får butikskassörskan sitta med gråten i halsen och tala om för alla nyfikna kunder att butiken ska läggas ner och bilbyggaren får ränna till banken för att på bara knän försöka få uppskov med en lånebetalning för att inte hamna hos fogden.

Fyfan vilket tjyvsamhälle det är, dessa generaldirektörer kan fortsätta sitta och doppa tårna i poolen i Djursholm som om ingenting hänt och det rullar ändå in 70` till 125`papp i månaden tills det dyker upp något annat och "generala" över. Och nån "ansvarig" låter meddela att sådan är praxis och att de faktiskt står till statens förfogande. Men har man för i helvitte sparkat dom ena dagen så ringer man väl inte och erbjuder dom nytt jobb dagen efter. Och detta kom bara några dagar efter "avslöjandet" att det betalas ut miljoner varje månad till "överblivna" kommunalpolitiker, samtidigt som man i samma nyhetsprogram fick veta att det inte finns 100 millar för att ge Sveriges uteliggare tak över huvve.

Jag gick alltså pronto och rakade mig och duschade för att försöka skölja bort den värsta olusten och låta mysbyxorna vänta till en annan mer harmonisk dag. Då kom nästa chock. Vet ni vad som händer om man låter en liten sked-jävel ligga kvar i diskhorn, av misstag råkar skruva fullt skaft på vattensrålen och har turen att dessa två träffas i symbios. Det blir blött, jävligt blött och den nyduschade och nyrakade ser ut som en dränkt katt innan han får hejd på eländet. Hade inte sol-fan lyst upp byggarbetsplatsen utanför hade jag gått och lagt mig igen.

Men jag är en genuin sportfantast, ja, det gäller givetvis att titta på andra som plågar sig och jag har en speciell böjelse för långa ändlösa tävlingar där man kan gå och fika, uträtta sina behov och rätta till sänghalmen utan att man missar alltför mycket. Jag har svårt för 100 meters lopp då jag tillochmed blinkar långsamt och riskerar att missa hela härligheten. Idag var det Cykel-VM som stod på programmet, herrarnas linjelopp över 266 km, det tar sådär 5-6 timmar och förhindrar sådan söndags-synd som fönstertvätt och dammsugning. Nu blev det inte speciellt spännande, de tre svenska cyklisterna höll sig mitt i klungan hela tiden och det mest iögonfallande var en närbild på en fransk cyklist som i 40 km/tim lyckades med konststycket att kissa i en flaska samtidigt som han både styrde och växlade. Kom inte och säg att det finns enochannan man som har simultankapacitet.

Sen var det huvudnyheten, den att vi svenskar har dubblerat användandet av bettskenor på bara fyra år och nån förståsigpåare trodde det kunde bero på ökad stress och oron i omvärlden. Han får tro vad han vill men jag VET att det beror på generaldirektörer, avknoppade kommunalpolitiker och annat löst folk som skor sig på mina och dina surt förvärvade sparpengar, den genuina orättvisa som ger de som har bara mer och de stackare som i stort inget har även i fortsättningen får finna sig i denna situation.
Nääee, fria bettskenor till folket!!!

Imorgon åker jag till Italien med goda vänner för att insupa kultur och nått fint därtappat rött. Huruvida jag kommer att reta mig på något där får vi väl se, det är iallafall inte ändamålet med resan.

tisdag 20 september 2011

Varför i helvitte........... Del 33

Tack Gode Gud, jag är tillbaka i världen.
Under en tid har jag känt mig helt utanför då min lilla dator hade godheten att plötsligt lägga av.
Det blev mörkt och tyst och det ända som hördes var de polska brobyggarnas evinnerliga hamrande på den stora metallkolossen utanför fönstret och den lilla kylfläkten från Clas Ohlson för 299 spänn.

Jag ska på en gång erkänna att jag inte är någon datanörd, men jag har under åratal av handhavande iallafall lärt mig var tangenterna för Ctrl, Alt och Del sitter. Jag betraktar mig alltså inte som helt obildbar även om en del av min nära omgivning inte skulle skriva under på det. Jag har följdaktligen investerat ett inte obetydligt belopp i att om "olyckan kommer" ha nått tryggt att vända mig till. Det har varit högar av antivirusprogram som likt min hostmedicin (som förövrigt står och blänger på mig så fort jag öppnar kyskåpsdörren) tydligen inte fungerar om man har en bit av gallblåsan kvar. Säker surf och fan och hans moster och man får inte glömma bort alla ändlösa uppdateringar som farbror Gates överöser mig med samtidigt som min lilla dator verkar krokna mer och mer. Den verkar lika trött på viktiga uppdateringar som jag är.

Vad gör då en man i nöd när det mesta rämnar runtomkring honom? Jo, man börjar hysteriskt leta efter nått litet papper för att få tag på ett telefonnummer till dom som bara sitter och väntar på att man ska höra av sig med sina problem - SUPPORTEN - dessa välvilliga människor som är dagens livräddare. Nu när häcken äntligen hoppat igång igen slog jag upp ordet i SAOL och där stod det, jag citerar: "Stöd eller hjälp från hjälpcentral". Nu ringde jag min bredbandsleverantör och ingen hjälpmedelscentral men så här efteråt kan man nog konstatera att det hade nog inte spelat nån roll vad jag ringt överhuvudettaget. Möjligtvis hade jag kommit fram betydligt snabbare till kommunens hjälpmedelscentral och kanske fått ett par kryckor vilka hade varit bra att ha när man suttit i en telefon en halv dag och fått ledvärk både härochdär.

Du har plats 82 i kön - Vi jobbar på så snabbt vi kan - Tack för att du väntar, så kommer det lite nervlugnande musik för att man inte ska gå itaket påengång. Så kommer den vänliga rösten tillbaka och låter meddela - Du vet väl att du kan nå oss med ditt problem via mail..blablablabla.....
JAG HAR JU FÖRIHELVITTE INGEN MAIL!!!!
JAG HAR INGEN DATOR SOM FUNGERAR !!!!
VA I HELVITTE TROR NI JAG SITTER HÄR FÖR ???
FÖR ATT FRÅGA VA KLOCKAN ÄR ???
Så är det lite lugnande hissmusik igen och plötsligt är man nummer 81 i kön.
Efter ha tvekat om man skulle våga lämna telefonen några sekunder mellan 75 och 74 för att uträtta de viktigast behoven är man tillbaka i "hissen". Då kommer den vänliga rösten tillbaka igen, - Vi vore tacksamma om du ville ta dig tid efter detta samtal för att svara på några frågor hur du tycker vår support fungerar.
DET TROR JAG INTE ALLS NI VILL VETA !!!!
JAG BEHÖVER ÄTA, SKITA OCH SOVA MIDDAG I NÄMND ORDNING !!!!
Så fortsätter malandet, - Du är nu nummer 69 i kön, tack för att du väntar... Blablablabla....

Och så strax innan solen ska gå ner så är jag först i kön och jag får plötsligt den där känslan som när jag skulle gå på bolaget för första gången, då när man fick köa innan man kom fram spritexpediten och när det var ens tur så hade man glömt bort numret på pavan, att försöka uttala nått franskt därtappat på eskilstunamål var det inte frågan om. Det blev tomt och man fick börja om. Det känndes lite likadant här, all min ilska hade försvunnit och det var ett fromt lamm som sa hej till,
- Lisa, hej vad kan jag hälpa dig med?
Jag framför mitt ärende och får på 15 sekunder reda på att det inte är nått fel på min uppkoppling. Jag rekommendas att göra en nystart på modem och router och om felet inte försvunnit då så är jag välkommen att ställa mig som nummer 82 i kön igen.

Efter att ha ryckt i alla jävla kablar, startat om allt utom Forsmark stod jag fortfarande på ruta ett. Datorn är en hårsmån från att hamna i påsen med elektronikskrot men med den obändiga vilja som alltid varit mitt signum gör jag en total återstart av hela paketet, och se, nu verkar både Gud och farbror Gates vara på min sida ett tag igen. Och supporten, den får nog vara i fortsättningen även om Lisa lät riktigt trevlig.

måndag 5 september 2011

Varför i helvitte........... Del 32

Nyheten som inte var nån nyhet. Såg man statsministerns flackande blick och svettdropparna på överläppen redan nar det här förslaget kom på tals så förstod man att det inte skulle bli nått. Vi lurar i dom jävlarna det här precis före valet och hoppas dom glömmer det här precis som dom senila stackarna brukar glömma allt annat. Det var taktiken.

Ja, det är givetvis skattesänkningen för pensionärer jag pratar om. Maken till lågoddsare är det sällan man ser. Stackars Hägglund fick på sin lott att driva frågan i Alliansen, lämpligast så, han är ju minst och följdaktligen enklast att köra över. "Det finns inga pengar till sådana här projekt!""Vi har kommit till vägs ende!" säger Hägglund och försöker se deltagande ut. Jodu Hägglund (och Reinfeldt), det finns inga pengar här heller och när det gäller vägs ende så har vi kommit mycket längre än ni.

Ja lite pengar verkar dom ha iallafall, och har man lite pengar i fickan så är det första man gör att gå på restaurang. Eller??? Hurihelvitte kan man vara så naiv så man tror att den planerade sänkningen av momsen på restaurangbesök kommer att tillfalla oss gäster??? Har det nångång i verkligheten hänt att när man gör en dylik punktinsats så sänks priserna och idettafall kommer vi medborgare att trängas på Grand och Operakällaren för att slicka i oss ostron och peta förstrött i nån gratinerad hummer. Morsning, de här stålarna som regeringen så välvilligt ger bort hamnar givetvis i krögarens ficka. Att tro nått annat är bara bullshit.

Och så var det de här med makthavarnas egna förmåner, ja man ska "titta på" den av oss vanliga medborgare så förhatliga inkomstgarantin. Som utröstad riksdagsman (eller kvinna) är du berättigad till 80% av det ordinarie arvodet. Och är du över 50 så behöver du inte lyfta ett finger tills du blir 65. sen fortsätter ju stålarna rulla in, bara från en annan myndighet. Och här sitter våra makthavare och fnissar åt Grekland, ja där får/fick ju alla 80% från 50 år och det förstår man ju att det inte kan gå ihop. Nääee fan jag fyller MITT glas med champagne så får vi se om det blir nått över till pöbeln.

Men VI ska få vår sänkning sen....
2013 kanske eller 2014 kanske........
Hiskligt långt borta för oss pensionärer som står med ena benet i....och tycker det är tveksamt att köpa en ny kalender som sträcker sig över ett heeeelt år. Och sen har vi ju faktiskt fått sänkt skatt, sa Hägglund, 100 spänn mer i plånboken sen 2006, det gör 20 spänn i månaden och det är ju gentilt när man förlorat 25% av sin surt förvärvade reserv på några veckor. Nääe fy faen vad trött man blir.

Helt krasst tror jag det lät så här på Rosenbad när lien togs fram:
"Förfan Göran, vi har ju höjt returpanten på burkar med 100%, det är stålar som ramlar rakt ner i gamlingarnas fickor så kom inte och säg att dom inte fått det bättre!!"
Sen gapskrattar hela följet, sjunger Panta Mera och drar ner till Riche där det serveras en underbar hälleflundra med pepparot och skirat smör till lunch. Och kanske lite vitt eller en pruttare,
"Vi ska väl iallafall inte göra nått mer idag, klockan är ju hundra och börsen har gått ner med 4,78%!?"

Och så skriver DN om samma sak här och här

lördag 3 september 2011

Varför i helvitte........... Del 31

Nog för att jag brukar hänga upp mig på skitsaker så nu har jag under en tid noterat nånting som verkligen kan betraktas som ett dylikt problem.

Brukar du köpa toapapper?? Eller uträttar du alla dina behov på jobbet eller på den toalett som brukar ligga i anslutning till den gemensamma tvättstugan?? Jag bor ganska högt i huset, alltså alltför långt från tvättstugan, har slutat jobba och är därför somregel hänvisad till det mer privata alternativet. Jag köper alltså mitt eget toapapper och givetvis så gör jag som den prismedvetne (läs snåle) konsument jag är en gedigen produktkontroll innan jag går till köpbeslut men lik förbannat blir jag lurad.

Idag har alla papperstillverkare av rang ett produktalternativ som heter Maxi eller nått liknande. Vi svagsynta konsumenter ska inbillas att vi för en rejäl merkostnad får mer papper på rullen. Men så är det inte, ja det kanske är några meter till men har ni noterat BREDDEN. Idag är ett skithuspapper obetydligt bredare än en gammal traditionell kvittorulle. Jag har noterat det på min "laddstake" på muggen, förrut fick jag på tre rullar på pinnen men nu rymms det nästan fyra. Utan någrasomhelst vetenskapliga undersökningar har bredden minskat med 15-20% och då kallar man "konceptet" för Maxi och höjer priset med 25%. Det enda som blivit maxi är pappcylindern som man rullat upp skithuspappret på.

Vi blir lurade varje dag och senast idag sprang jag på "en mina" igen. Med stigande ålder, klenare syn och darriga fingrar händer det alltsom ofta att man råkar spilla lite välling på de trasor man nödtorftigt försöker skyla kroppen med. Det krävs alltså en hel del mer tvättande men för att komma upp till en full maskin så behövs det en hel del vällingfläckar. Alltså blir en del fläckar ganska gamla innan de kommer under Lavamatens mekaniska påverkan. Därför köpte jag en rosa burk Vanish Oxi Action, jaja, jag skulle aldrig gått på det om det inte stått på burken "50% FREE", jag skulle alltså få en tredjedel extra av undermedlet. Vem kan motstå ett sånt erbjudande?? Inte jag, inte den här gången heller och jag blir inte heller speciellt överraskad när jag skruvar av locket och märker att burken bara är fylld till 2/3-delar. Långnäsa var bara förnamnet.

Men jag orkar inte ringa och klaga på allt som man blir lurad på, min dyrbara tid åtgår till att göra nya spännande upptäckter i närbutikerna i området. Det kanske finns nått ärligt erbjudande nånstans iallafall. Eller ???

torsdag 1 september 2011

Varför i helvitte........... Del 30

För snart 80 år sen gick Thomas Alva Edison i graven,


....... och nu går den traditionella 60-wattaren samma väg.

Bland beslutsfattarna i de ljusa glaspalatsen i Bryssel så var det en enkel sak att besluta, 60-wattaren skulle bort. Och hade dom kunnat så hade man nog även röstat bort 60-åringarna i samma veva men så kom man underfund med att det fanns ett inte försummbart antal 60-åriga pappersvändare i Bryssel som skulle försvinna och ve om man skulle bli färre där.

Det skulle bli så innåtihelvitte bra, vi skulle spara energi och pengarna skulle bara rulla in till hushållen. Och blev det så ??? Har någon fått LÄGRE elräkning när man bytt till energilampor ???
Nada, i motsvarande grad höjer Vattenfall & Co den ena fasta avgiften efter den andra + moms så det eventuella sparandet hamnade i en helt annan börs (som vanligt). Att sen de nya lamporna är så förbannat giftiga så man måste åka speciella återvinningscentraler för att lämna tillbaka dom när de behagat sluta lysa gör ju inte miljövinsten så mycket större precis.

Jag är dock inte så inskränkt så jag inte förstår att VI ALLA måste hjälpa till och minska vårt energiuttag för att spara lite ström till barn och barnbarn men jag har fått ett problem (till).
Jag mäste vakna en halvtimme innan jag ska gå och piss.. flåt kasta mitt vatten för att tända lampan, sen ska jag avvakta till energilampan blinkat färdigt ochiallafall lyser med begränsad kapacitet men ända så pass att man kan våga sig upp utan att slå sig gulåblå på alla hinder till wc-t. Och väl där så är det nya energilampor som ska blinka ett bra tag innan man äntligen får uträtta sina välfortjänta behov.
Men säga vad man vill men dom slocknar jävligt fort och det gör tackochlov även jag efter mina nattliga eskapader.

Heder till Thomas Alva, mannen som fixade en lampa som tändes när man tryckte på knappen. 

torsdag 25 augusti 2011

Varför i helvitte........... Del 29

Ska man våga sig på en liten fräckis???
Ja, givetvis är det inte jag som står för fiolerna utan det mesta är hämtat från dagens nyhetsskörd.

Helsingsborgs Dagblad slår på stora trumman och presenterar en vetenskapligt underbyggd lista över de sexigaste jobben och överst på listan hamnar både hos kvinnor och män...........

1./ LÄKAREN
Mina erfarenheter tillsammas med läkare har aldrig utmynnat i att jag hamnat i erotiska trångmål. Jag har en alldeles förbannat duktig kvinnlig husläkare på vår vårdcentral men hon skapar inga stormar i underlivet. Sen har vi hon på Karro, hon med de kalla fiskögonen, som tyckte jag var medicinskt fördigbehandlad trots att jag led av en jävla ångest efter den tredje infarkten. Nänä, inge mjölke där heller.

Som 2:a bland männen kommer sjuksköterskan och där kan jag inte göra annat än att hålla med. Fan va mycke vackert det tassar runt bland sängarna på våra sjukhus och gör så man springer upp på toan fast man är både nysydd och har ett släptåg av flaskor och slangar.
Kvinnorna föredrar dock en kock som sängkamrat istället, det är väl karlakarlar som Morberg & Co. som rullar köttbullar i armhålorna som skapat det intresset.

Att lärare hamnar som 3:a hos både män och kvinnor är för mig en gåta, jag som förkovrade mig på 50-talet mins bara Julia, en gammal tant som såg ut som ett russin och stod med ena benet i....och Astrid en stabbig och kortklippt fröken med begynnande skäggväxt. Sen hade vi en gubbe som var reservofficer och promt vägrade och svara på skillnaden mellan biets och människans parningslekar. Näee, inga våta drömmar om lärarskrået.

Givetvis kommer brandmän(4) och poliser(6) ganska högt på tjejernas lista men de saknas helt på grabbarnas. Och de stackars flygvärdinnorna som log så vackert på 70-talet har rammlat ner ordentligt, numera 9:a. Kan det bero på att det är istortsett samma flygvärdinnor nu som då?
Av nån märklig anledning finns Börs-VD med på både den kvinnliga och manliga listan, kan det vara så att vi är så innåtihelvitte dumma så vi tror att de vi vanliga dödliga förlorar på börsen rammlar ner i fickan på nämnd VD. Eller det kanske är så, var skulle annars pengarna ta vägen. Ytterligare ett bevis på att pengar och kärlek går handihand. Det fanns ju varesig hemlösa eller pensionärer med på listan.

När vi iallafall håller oss i de nedre trakterna kan jag inte låta bli och kommentera vad Aftonbladet ståtar med på sin nätupplaga:
Så blir du ett erotiskt geni redan ikväll!!
"Vill hon ha vilda tag i sängen - ge henne det"
Och sex-gurun Ylva Franzen fyller på:
"Sätt på tvättmaskinen och placera henne sittande ovanpå"
Nu trodde jag inte det var tvättmaskinen man skulle sätta på men jag tror ändå jag ska prova det vid något tillfälle, min Lavamat vandrar annars runt i hela badrummet och denna ballast torde göra att resan inte blir alltför yvig. Under tiden kan ju jag faktiskt plocka ur diskmaskinen.

tisdag 23 augusti 2011

Varför i helvitte........... Del 28

Är du kändis ska du tydligen vara med i allt, sitta i alla jävla morgonsoffor, ha synpunkter på både det ena och det andra och himla med ögonen när den kände programledaren visar en sammanställning vad du åstadkommit på de senaste fem åren.

Tittade du på "Maestro" igårkväll???
Inte jag, jag hade annat för mig och jag sörjer inte så förbannat för det.
SVT:s nya publikfriande satsning bygger vadjagförstår på att låta sex stycken merellermindre kända personer ställa sig framför en symfoniorkester för att dom ska lära sig att vifta itakt.
Herregud så spännande.
Jag gömmer mig bakom kudden bara jag tänker på det.

Jag har egentligen aldrig förstått varför det ska stå nån pingvin framför orkestern överhuvudettaget. Musikerna är välutbildade och kan nog både nötter och takter så dom skulle förmodligen klara det där lika bra på egen hand. Och att det sen är "maestron" som suger i sig det mesta berömmelsen och får den största blomsterkvasten gör det hela ännu mer obegripligt. Men det är ju så det fungerar i samhället iövrigt, körledare som inte sjunger och partledare som glappar i käften utan att säga nått.

Nejfan, man skulle väl tagit i med nått där det var lite mer spänning och action, vad sägs om:
Lejontämjaren - sex kända svenskar lär sig hur man försöker tämja/undkomma ett lejon inne i en bur.
Piloten - sex kända svenskar blir lämnade ensama i varsitt flygplan när de ordinarie piloterna lämnar det hela med fallskärm. Den som kommer ner med minst benbrott vinner.
Backhopparn - sex kända svenskar får kasta sig utför stora backen i Lugnets skidstadion i Falun och försöka landa efter bästa förmåga.

Höll vi på så ett tag skulle förmodligen antalet kända svenskar minska radikalt och det kanske skulle bli lite bättre plats för oss vanliga dödliga att komma upp på scenen och torgföra våra åsikter och konster.
Men fan, då kanske VI blev kändisar och var tvungna att delta i en massa löjligt skit.