Varför i helvitte............ Del 6

Nu har dom dykt upp igen. När snön är borta, växlarna tinat och risken för lövhalka är minimal, då, då drar SJ igång sin fina sommarkampanj:
SJ - ETT SMARTARE SÄTT ATT RESA.

Hur jävla smart är det att tillbringa timmar på någon vindpinad perrong där ljudinformationen är fullkomligt ohörbar och de meddelanden som ofrekvent plingar fram på skärmen inte säger ett jota.
Sen några år tillbaka har jag min nyfunna kärlek på annan ort efter Mälarbanan, varför jag kan tala om att det är ren och förbannad lögn, det är inget smart sätt att resa om man inte tilltalas av ständiga förseningar och knökfulla tåg som för tankarna till pendeltrafiken i Dehli eller Tokyo. Man får sitta på väskor eller i trappor om man nu får sitta överhuvudettaget. Smart? Möjligtvis för staten eller den generaldirektör  som oblygt kvitterar ut sin årliga bonus utan att skämmas för att det går så bra.

Jag är luttrad varför jag bara tre gånger gått i taket och skriftligen klagat hos SJ:s ledning, givetvis helt utan någon reaktion från människorna som sitter inne på Vasagatan och lever i villfarelsen att allt fungerar så inihelvitte bra.
För att inte trötta ut dig, käre läsare kommer här några strofer ur mina klagosånger:

"...och när tåget äntligen kom efter knappa timmens försening var det ett "KORT TÅG" med betoning på kort. Förmomodligen för att tåget inte skulle se löjligt kort ut så hade ni haft kreativiteten att plocka på en SOVVAGN, vem i helvete tänker gå och lägga sig i en sovvagn kl. 14.00 en söndageftermiddag? Eller var det möjligtvis så att ni hade tänkt till lite extra eftersom det var Alla-hjärtans-dag eller var det framsynt eftersom tåget hade slutstation Göteborg och var man redan från start en timma sen så skulle det det nog både bli afton och otta innan Kal och Ada kom hem."

"...Västerås station är delvis en vacker gammal byggnad, men efter ha studerat arkitekturen i 30 minuter var jag mätt. Jag gick återigen fram till biljettluckan för nya besked men jag möttes bara av huvudskakningar, "-Vi kanske har hittat ett extra tåg att sätta in," löd en föga trolig förhoppning från biljett-tanten. Var HITTAR man ett tåg, har man inte större koll på sina resurser än när det börjar barka åt helvitte så skickar man ut någon gammal stationsförman i snöstormen för att leta tåg, "-Gå ut du Persson och titta om du inte kan hitta nått tåg vi kan använda." Efter någon timme i friska luften kommer Persson in igen, han har hittat ett tåg. Jubel i väntsalen, människor som inte känner varann kramas och klappar varandra i ryggen. "-Men," säger Persson "vi har inte hittat någon lokförare än."

"... och skulle man till Sala gick det alldeles utmärkt, för de själar som skulle dit lyckades man skaka fram ersättningsbussar. Varför??? Det går ju för gudsskull ordinarie busstrafik till Sala som inom (parentes) nästan ligger på gångavstånd från länshuvudstaden. Men skulle man till rikshuvudstaden fanns inga lösningar att uppbringa. Skulle man till Fagersta/Ludvika gick det också alldeles utmärkt, där körde ju konkurrenten Tågkompaniet så det stod härliga till. Men de hade väl andra tåg, andra växlar och annan snö. Efter nästan FEM (5) timmar skakade ni fram ett gammal pendeltåg som nerisat och utkylt tog oss 08-or hem till beboeliga trakter igen."

Varför i helvitte lägger man ner en massa pengar på ett erbudande som man inte kan leva upp till. Jag skiter fullkomligt i om jag kan boka hotell och konsertbiljetter på SJ.se. Vore det inte smartare att använda dessa stålar (och lite av generaldirektörens bonus) till att försöka få till det med växlar och tåg, det var det en inskräkt, trött och vresig gubbe trodde var meningen.