Detta som skulle bli en skön söndag,
skrota omkring i säckiga mysbrallor,
orakad och oduschad en bra bit in på dan.
Och blev det så ?
Knappast, först hjälpte DN till att få upp humöret genom en "avslöjande artikel" om ett gäng generaldirektörer som inte hade nått att "generala" över längre. Vad händer med ett butiksbiträde om det inte kommer några kunder längre eller med en bilbyggare i Trollhättan om dom inte får några bultar och hjul? Träder staten då in och låter dessa själar leva vidare som ingenting hänt? Nada, där får butikskassörskan sitta med gråten i halsen och tala om för alla nyfikna kunder att butiken ska läggas ner och bilbyggaren får ränna till banken för att på bara knän försöka få uppskov med en lånebetalning för att inte hamna hos fogden.
Fyfan vilket tjyvsamhälle det är, dessa generaldirektörer kan fortsätta sitta och doppa tårna i poolen i Djursholm som om ingenting hänt och det rullar ändå in 70` till 125`papp i månaden tills det dyker upp något annat och "generala" över. Och nån "ansvarig" låter meddela att sådan är praxis och att de faktiskt står till statens förfogande. Men har man för i helvitte sparkat dom ena dagen så ringer man väl inte och erbjuder dom nytt jobb dagen efter. Och detta kom bara några dagar efter "avslöjandet" att det betalas ut miljoner varje månad till "överblivna" kommunalpolitiker, samtidigt som man i samma nyhetsprogram fick veta att det inte finns 100 millar för att ge Sveriges uteliggare tak över huvve.
Jag gick alltså pronto och rakade mig och duschade för att försöka skölja bort den värsta olusten och låta mysbyxorna vänta till en annan mer harmonisk dag. Då kom nästa chock. Vet ni vad som händer om man låter en liten sked-jävel ligga kvar i diskhorn, av misstag råkar skruva fullt skaft på vattensrålen och har turen att dessa två träffas i symbios. Det blir blött, jävligt blött och den nyduschade och nyrakade ser ut som en dränkt katt innan han får hejd på eländet. Hade inte sol-fan lyst upp byggarbetsplatsen utanför hade jag gått och lagt mig igen.
Men jag är en genuin sportfantast, ja, det gäller givetvis att titta på andra som plågar sig och jag har en speciell böjelse för långa ändlösa tävlingar där man kan gå och fika, uträtta sina behov och rätta till sänghalmen utan att man missar alltför mycket. Jag har svårt för 100 meters lopp då jag tillochmed blinkar långsamt och riskerar att missa hela härligheten. Idag var det Cykel-VM som stod på programmet, herrarnas linjelopp över 266 km, det tar sådär 5-6 timmar och förhindrar sådan söndags-synd som fönstertvätt och dammsugning. Nu blev det inte speciellt spännande, de tre svenska cyklisterna höll sig mitt i klungan hela tiden och det mest iögonfallande var en närbild på en fransk cyklist som i 40 km/tim lyckades med konststycket att kissa i en flaska samtidigt som han både styrde och växlade. Kom inte och säg att det finns enochannan man som har simultankapacitet.
Sen var det huvudnyheten, den att vi svenskar har dubblerat användandet av bettskenor på bara fyra år och nån förståsigpåare trodde det kunde bero på ökad stress och oron i omvärlden. Han får tro vad han vill men jag VET att det beror på generaldirektörer, avknoppade kommunalpolitiker och annat löst folk som skor sig på mina och dina surt förvärvade sparpengar, den genuina orättvisa som ger de som har bara mer och de stackare som i stort inget har även i fortsättningen får finna sig i denna situation.
Nääee, fria bettskenor till folket!!!
Imorgon åker jag till Italien med goda vänner för att insupa kultur och nått fint därtappat rött. Huruvida jag kommer att reta mig på något där får vi väl se, det är iallafall inte ändamålet med resan.
söndag 25 september 2011
tisdag 20 september 2011
Varför i helvitte........... Del 33
Tack Gode Gud, jag är tillbaka i världen.
Under en tid har jag känt mig helt utanför då min lilla dator hade godheten att plötsligt lägga av.
Det blev mörkt och tyst och det ända som hördes var de polska brobyggarnas evinnerliga hamrande på den stora metallkolossen utanför fönstret och den lilla kylfläkten från Clas Ohlson för 299 spänn.
Jag ska på en gång erkänna att jag inte är någon datanörd, men jag har under åratal av handhavande iallafall lärt mig var tangenterna för Ctrl, Alt och Del sitter. Jag betraktar mig alltså inte som helt obildbar även om en del av min nära omgivning inte skulle skriva under på det. Jag har följdaktligen investerat ett inte obetydligt belopp i att om "olyckan kommer" ha nått tryggt att vända mig till. Det har varit högar av antivirusprogram som likt min hostmedicin (som förövrigt står och blänger på mig så fort jag öppnar kyskåpsdörren) tydligen inte fungerar om man har en bit av gallblåsan kvar. Säker surf och fan och hans moster och man får inte glömma bort alla ändlösa uppdateringar som farbror Gates överöser mig med samtidigt som min lilla dator verkar krokna mer och mer. Den verkar lika trött på viktiga uppdateringar som jag är.
Vad gör då en man i nöd när det mesta rämnar runtomkring honom? Jo, man börjar hysteriskt leta efter nått litet papper för att få tag på ett telefonnummer till dom som bara sitter och väntar på att man ska höra av sig med sina problem - SUPPORTEN - dessa välvilliga människor som är dagens livräddare. Nu när häcken äntligen hoppat igång igen slog jag upp ordet i SAOL och där stod det, jag citerar: "Stöd eller hjälp från hjälpcentral". Nu ringde jag min bredbandsleverantör och ingen hjälpmedelscentral men så här efteråt kan man nog konstatera att det hade nog inte spelat nån roll vad jag ringt överhuvudettaget. Möjligtvis hade jag kommit fram betydligt snabbare till kommunens hjälpmedelscentral och kanske fått ett par kryckor vilka hade varit bra att ha när man suttit i en telefon en halv dag och fått ledvärk både härochdär.
Du har plats 82 i kön - Vi jobbar på så snabbt vi kan - Tack för att du väntar, så kommer det lite nervlugnande musik för att man inte ska gå itaket påengång. Så kommer den vänliga rösten tillbaka och låter meddela - Du vet väl att du kan nå oss med ditt problem via mail..blablablabla.....
JAG HAR JU FÖRIHELVITTE INGEN MAIL!!!!
JAG HAR INGEN DATOR SOM FUNGERAR !!!!
VA I HELVITTE TROR NI JAG SITTER HÄR FÖR ???
FÖR ATT FRÅGA VA KLOCKAN ÄR ???
Så är det lite lugnande hissmusik igen och plötsligt är man nummer 81 i kön.
Efter ha tvekat om man skulle våga lämna telefonen några sekunder mellan 75 och 74 för att uträtta de viktigast behoven är man tillbaka i "hissen". Då kommer den vänliga rösten tillbaka igen, - Vi vore tacksamma om du ville ta dig tid efter detta samtal för att svara på några frågor hur du tycker vår support fungerar.
DET TROR JAG INTE ALLS NI VILL VETA !!!!
JAG BEHÖVER ÄTA, SKITA OCH SOVA MIDDAG I NÄMND ORDNING !!!!
Så fortsätter malandet, - Du är nu nummer 69 i kön, tack för att du väntar... Blablablabla....
Och så strax innan solen ska gå ner så är jag först i kön och jag får plötsligt den där känslan som när jag skulle gå på bolaget för första gången, då när man fick köa innan man kom fram spritexpediten och när det var ens tur så hade man glömt bort numret på pavan, att försöka uttala nått franskt därtappat på eskilstunamål var det inte frågan om. Det blev tomt och man fick börja om. Det känndes lite likadant här, all min ilska hade försvunnit och det var ett fromt lamm som sa hej till,
- Lisa, hej vad kan jag hälpa dig med?
Jag framför mitt ärende och får på 15 sekunder reda på att det inte är nått fel på min uppkoppling. Jag rekommendas att göra en nystart på modem och router och om felet inte försvunnit då så är jag välkommen att ställa mig som nummer 82 i kön igen.
Efter att ha ryckt i alla jävla kablar, startat om allt utom Forsmark stod jag fortfarande på ruta ett. Datorn är en hårsmån från att hamna i påsen med elektronikskrot men med den obändiga vilja som alltid varit mitt signum gör jag en total återstart av hela paketet, och se, nu verkar både Gud och farbror Gates vara på min sida ett tag igen. Och supporten, den får nog vara i fortsättningen även om Lisa lät riktigt trevlig.
Under en tid har jag känt mig helt utanför då min lilla dator hade godheten att plötsligt lägga av.
Det blev mörkt och tyst och det ända som hördes var de polska brobyggarnas evinnerliga hamrande på den stora metallkolossen utanför fönstret och den lilla kylfläkten från Clas Ohlson för 299 spänn.
Jag ska på en gång erkänna att jag inte är någon datanörd, men jag har under åratal av handhavande iallafall lärt mig var tangenterna för Ctrl, Alt och Del sitter. Jag betraktar mig alltså inte som helt obildbar även om en del av min nära omgivning inte skulle skriva under på det. Jag har följdaktligen investerat ett inte obetydligt belopp i att om "olyckan kommer" ha nått tryggt att vända mig till. Det har varit högar av antivirusprogram som likt min hostmedicin (som förövrigt står och blänger på mig så fort jag öppnar kyskåpsdörren) tydligen inte fungerar om man har en bit av gallblåsan kvar. Säker surf och fan och hans moster och man får inte glömma bort alla ändlösa uppdateringar som farbror Gates överöser mig med samtidigt som min lilla dator verkar krokna mer och mer. Den verkar lika trött på viktiga uppdateringar som jag är.
Vad gör då en man i nöd när det mesta rämnar runtomkring honom? Jo, man börjar hysteriskt leta efter nått litet papper för att få tag på ett telefonnummer till dom som bara sitter och väntar på att man ska höra av sig med sina problem - SUPPORTEN - dessa välvilliga människor som är dagens livräddare. Nu när häcken äntligen hoppat igång igen slog jag upp ordet i SAOL och där stod det, jag citerar: "Stöd eller hjälp från hjälpcentral". Nu ringde jag min bredbandsleverantör och ingen hjälpmedelscentral men så här efteråt kan man nog konstatera att det hade nog inte spelat nån roll vad jag ringt överhuvudettaget. Möjligtvis hade jag kommit fram betydligt snabbare till kommunens hjälpmedelscentral och kanske fått ett par kryckor vilka hade varit bra att ha när man suttit i en telefon en halv dag och fått ledvärk både härochdär.
Du har plats 82 i kön - Vi jobbar på så snabbt vi kan - Tack för att du väntar, så kommer det lite nervlugnande musik för att man inte ska gå itaket påengång. Så kommer den vänliga rösten tillbaka och låter meddela - Du vet väl att du kan nå oss med ditt problem via mail..blablablabla.....
JAG HAR JU FÖRIHELVITTE INGEN MAIL!!!!
JAG HAR INGEN DATOR SOM FUNGERAR !!!!
VA I HELVITTE TROR NI JAG SITTER HÄR FÖR ???
FÖR ATT FRÅGA VA KLOCKAN ÄR ???
Så är det lite lugnande hissmusik igen och plötsligt är man nummer 81 i kön.
Efter ha tvekat om man skulle våga lämna telefonen några sekunder mellan 75 och 74 för att uträtta de viktigast behoven är man tillbaka i "hissen". Då kommer den vänliga rösten tillbaka igen, - Vi vore tacksamma om du ville ta dig tid efter detta samtal för att svara på några frågor hur du tycker vår support fungerar.
DET TROR JAG INTE ALLS NI VILL VETA !!!!
JAG BEHÖVER ÄTA, SKITA OCH SOVA MIDDAG I NÄMND ORDNING !!!!
Så fortsätter malandet, - Du är nu nummer 69 i kön, tack för att du väntar... Blablablabla....
Och så strax innan solen ska gå ner så är jag först i kön och jag får plötsligt den där känslan som när jag skulle gå på bolaget för första gången, då när man fick köa innan man kom fram spritexpediten och när det var ens tur så hade man glömt bort numret på pavan, att försöka uttala nått franskt därtappat på eskilstunamål var det inte frågan om. Det blev tomt och man fick börja om. Det känndes lite likadant här, all min ilska hade försvunnit och det var ett fromt lamm som sa hej till,
- Lisa, hej vad kan jag hälpa dig med?
Jag framför mitt ärende och får på 15 sekunder reda på att det inte är nått fel på min uppkoppling. Jag rekommendas att göra en nystart på modem och router och om felet inte försvunnit då så är jag välkommen att ställa mig som nummer 82 i kön igen.
Efter att ha ryckt i alla jävla kablar, startat om allt utom Forsmark stod jag fortfarande på ruta ett. Datorn är en hårsmån från att hamna i påsen med elektronikskrot men med den obändiga vilja som alltid varit mitt signum gör jag en total återstart av hela paketet, och se, nu verkar både Gud och farbror Gates vara på min sida ett tag igen. Och supporten, den får nog vara i fortsättningen även om Lisa lät riktigt trevlig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)