Varför i helvitte........... Del 20

Konsum i Sundbyberg lägger ner, en liten mörk och föga inspirerande butik går
"i graven". Det här som var Sumpans pärla för 35-40 år sen, när Domus-skylten lyste upp centrum och man kunde köpa både herrgårdsost över disk, elektriska brödrostar och kavajkostymer i nått skrynkelfritt plastmaterial.

Tyvärr har konkurrensen slagit ut den numera lilla vinda butiken. Det är sån förbannad nedförsbacke i butiken så vare sig man vill eller inte hamnar man nere vid mjölkkylen på nolltid, sen är det uppför mot kassan, man har fått slita med kundkorgar och Dra-maten och att det till sist gick åt helvitte förstår man. Man kan inte driva en butik på att bara sälja mjölk, resten av butiken var ju bara en hisnande resa utför och en plågsam resa uppför för att hitta och betala mjökpaketen och Bregotten.

Trots att jag borde så har jag på senare tid inte besökt berg-och-dabanan speciellt frekvent, det företag som jag ägnat mitt yrkesversamma liv åt är just det som blandannat driver konsumbutikerna. Men ibland får man faktiskt sätta den personliga ekonomin före ideologin. Och det är ju inte heller första gången man sågar i den gren man sitter på.

Men nu är det alltså dags att plocka ner skylten och precis innan det sker är det givetvis total utförsäljning som gäller. Av en ren tillfällighet gick jag förbi butiken igår och lappar på dörrar och fönster lät meddela att det var 30% på allt i butiken men att det from idag, onsdag alltså, skulle det vara 50%. Det var alltså dags för gubben att med klockan ställd på tidig väckning försöka ta tillbaka lite av den obetalade övertid man åsamkat företaget ifråga. Men tror ni att jag var först, icke, det var köer som till Springsteen-konserten på Stadion, även om det här inte var riktigt samma klientel.

Vid sådana här tillfällen visar människan upp sina riktiga dåliga sidor, när habegäret svämmar över och när man köper saker, inte för att man behöver utan bara för någon annan inte ska få glädjen att lägga rabarber på erbjudandet. Vid sådana här tillfällen står vi i rakt nedstående led från hyenorna och det gäller inte bara sättet, jag tyckte mej se en hel del som även hade andra likheter.

Att jag låter lite bitter kan bero på att jag bara fick med mig bakplåtspapper, passerade tomater, 2 burkar senap och kidneybönor. Men skådespelet var både imponerande och skrämmande.
Och kära Konsum i Sumpan,
R.I.P.

Varför i helvitte........... Del 19

Man ska givetvis skilja på terror och terror men.....
Medan vi vanliga är helt förstummade av händelserna i Oslo och Utöya och försöker finna ro och tröst genom en tyst minut. Vad händer då? Telefonen ringer och en klämkäck röst meddelar att jag är speciellt utvald och att dom bara vill kolla min adress så dom kan skicka ett par gratis-kallingar till mig. Vänligt men bestämt förklarar jag för "rösten" att eftersom jag har släktingar i Södertälje så bär jag inga andra kallingar än Björn Borgs. Nu gällde inte erbjudandet inte det märket varför jag tackar nej och lägger på.

Jag har med åren utarbetat en hel del, i mitt tycke, fiffiga sätt att bli av med dessa ovälkomna samtal:

Om dom frågar om dom ringer olämpligt är det lättaste sättet givietvis ett rungande JAAA, sen är det bara att lägga på. Ett annat alternativ är att ha brandvarnaren till hands och framkalla "falskalarm" samtidigt som man hostande ber dom återkomma eftersom det brinner i lägenheten.

Om dom frågar om man har en minut över är det bara att tala om hur innåtihelvitte gammal man är och att varje minut är dyrbar. Här kan man även omedelbart börja räkna baklänges, 60, 59, 58, 57, 56 osv. Dom brukar lägga på mellan 45 och 40.

Om dom frågar om det är Göran är det bara att ljuga lite och säga att han är borta i 18 månader på ett ställe där fria kallingar och morgontidningar ingår. Ett annat förvirrande svar är att man ska kolla med skatteverket om det verkligen ÄR Göran då körkortet förkommit.

Om dom vill "ge" dig nånting så är det bara att svara att du har ALLT utom en Ferrari och den dag dom har för avsikt att skänka bort Ferrarin till kreti och pleti är dom välkommna att återkomma. Man kan också meddela att man är jurist och är tveksam till erbjudandet med hänsyn till lagen om mutor och bestickningar.

Om dom säger att dom inte vill sälja nått, utan bara... Avbryt och beklaga att dom inte ville sälja något då du just fått ett arv och har några tusingar att sätta sprätt på. Eller, "-Informera min unge man, det gör man när man blivit torr bakom öronen och har skaffat sig så mycket erfarenhet så man har något vettigt att informera om."

Man kan givetvis ha stor nytta av att lära sig nån harang på ett inte alltför vanligt språk, själv brukar jag använda lite estniska: "-Penleiba, Apopiima, Ajalehed ja Naistesukad" vilket lär betyda delikatesslimpa, filmjölk, tidningar och damstrumpor, vilket dock inte så många telefonsäljare förstår. I de ljusaste stunderna har jag även jojjkat och talat "tungomål" med försäljaren ifråga.

Varför i helvitte måste alla telefonförsäljare vara så possitiva och glättiga, skulle dom inte nån gång kunna säga som den försäljare som en gång i tidernas begynnelse kom upp till jobbet och hade ett möte med en av våra inköpschefer, han slängde upp portföljen på bordet, suckade djupt och sa:
"-Ja du Sven, du ska väl inte ha nått idag heller?"
Fan vet om man inte då skulle falla till föga och köpa några kallingar iallafall.